Politisk filmare lyfter
kontroversiellt ämne

Yelah fick ett samtal med Maj Wechselman vid premiärvisningen av Agent orange på biografen Zita i Stockholm. Maj hade dagen innan kommit hem från Jordanien, där hon sedan februari följt mänskliga sköldar från Bagdad till Jordanien.

Maj håller ett högt tempo. Två dagar efter filmvisningen åker hon till Nordafrika för att påbörja researchen för ännu en film.

Hon är en outtröttlig folkbildare, som har gjort film sedan 1970-talet. Filmerna tar ofta upp företeelser och händelser som av politiska skäl har tystats ner för offentlighet eller grupper i samhället som har osynliggjorts.

Kampen om ett förbud mot Agent orange

Filmen Agent orange tar upp två krigsmaterial, som framställs som ofarliga, men orsakar missbildningar, sjukdomar och dödsfall i generationer. Dioxinet som kallas Agent orange, erkändes efter 32 års kamp som livshotande och förbjöds. Halveringstiden (nedbrytningen av giftet) för Agent orange är 30 år.

Diskussionen kring dess effekter var känt för 70-talets Vietnamrörelse, som Maj var med i. Kunskap om Vietnam var förstås en tillgång då hon i höstas filmade offer för Agent orange i Vietnam.

- De drabbade veteranerna i Vietnam har inte fått någon ersättning från USA. Och de får sex dollar i månaden i kompensation från vietnamesiska staten, säger Maj.

I USA har Vietnamveteranerna haft rättsprocesser mot Pentagon. De har fått upprättelse genom att dioxinmedlet förbjöds och kompensation för skador efter Agent orange.

Utarmat uran har använts i krig sedan 1990-talet

Det andra krigsmaterialet som tas upp i filmen är utarmat uran, som ofta benämns DU (depleted uranium). Det har USA:s armé använt under Gulfkriget 1991, vid Natos bombningar i Bosnien och Serbien under 90-talet, i Afghanistan och Irakkriget som håller på att avslutas. Israels armé sägs använda DU mot palestinier, men Israels regering förnekar det. Ryssland har förmodligen använt utarmat uran i Tjetjenien.

- Utarmat uran är en restprodukt när man utvinner uran. Det blir tre former av uran - anrikat uran, plutonium och utarmat uran. Det är ingen metall utan en sammansatt jon, säger Maj.

DU är alltså en restprodukt både vid framställning av kärnvapen och vid energiproduktion vid kärnkraftsanläggningar. Halveringstiden för utarmat uran är 4,4 miljarder år.

Billig restprodukt med förödande effekt

DU antänds snabbare än magnesium och är 1,7 gånger tyngre än bly. Dessa kännetecken och att det är billigt har upptäckts av vapenindustrin. Utarmat uran placeras i granater och projektiler för att förstärka dess kraft. Det gör att de kan tränga igenom stridsvagnar och betong. När granaten träffar ett objekt uppstår en brandexplosion, då det utarmade uranet sprider sig som damm i luften och tränger ner i mark och vattendrag.

- Den där typiska brandexplosionen har visats på många tv-bilder från Irakkriget.

Dammet, som består av små partiklar är radioaktivt och innehåller kemiska gifter. Partiklarna är så små att gasmasker inte hindrar att man andas in dem.

- De vita blodkropparna tar upp dem, precis som linsen i ögonen och de lagras i lungorna.

Sjukdomsmönster hos soldater från Gulfkriget

Under Gulfkriget 1991 avfyrade USA 300 ton utarmat uran. Skadorna och dödsfallen som härleds till användandet av utarmat uran i Gulfkriget har tystats ner av USA:s försvarsdepartement.

Rapporter om irakier som blivit sjuka och missbildningar hos barn har varit lätt att mörklägga eftersom landet har varit isolerat. Det har heller inte varit möjligt att undersöka civila irakier som blivit sjuka eftersom det har krävt en typ av avancerad teknisk utrustning som FN:s sanktionsprogram förbjudet att importeras till Irak.

I USA:s militära styrka under Gulfkriget ingick 697 000 personer (soldater och övrig personal). Över 20 procent av dem har sjukdomssymptom som andningssvårigheter, minnesluckor, leverskador, feber och olika cancerformer, skriver Ramsey Clark, före detta justitieministern i USA, i An International Appeal to Ban the Use of Depleted Uranium Weapons (www.iacenter.org).

- I januari hade 163 000 amerikanska veteraner från Gulkriget fått invalidstatus och 11 000 amerikanska soldater som var stationerade kring Gulfkrigets krigsområde har dött.

Men försvarsmyndigheterna i USA förnekar att DU har några skadliga verkningar och säger att det inte finns bevis för det.

Saneringsarbete med dödliga konsekvenser

Maj har i filmen Agent orange intervjuat Doug Roukke, före detta chef i Pentagon, som utsågs att leda USA:s saneringsarbete av utarmat uran efter Gulfkrigets slut. I dag är 20 personer i hans arbetslag döda.

- När han började berätta om att flera ur hans team dött och uppmärksamma ett samband med det utarmade uranet de skulle sanera försvann han ur rullorna. Media har undvikit att skriva om hans erfarenheter. Han blev sparkad från sin professorstjänst vid Birmingham University i Alabama.

Det tog 3 månader att sanera 25 fordon. 3000 sönderskjutna irakiska stridsvagnar och mängder av andra fordon ligger kvar på "Highway of Death" i södra Irak.

Ökad användning trots varningar

Trots att det kommit varningstecken kring utarmat uran efter Gulfkriget användes det igen under Natos bombningar i Bosnien 1994-95 och Serbien och Kosovo 1999.

DU sattes på den politiska dagordningen i både EU och Nato efter att 18 soldater som tjänstgjort för Nato under operationerna på Balkan 1999 dog av samma sjukdomssymtom. Vänsterpartiets Berit Jóhannesson med flera motionerade om att Sverige i FN skulle driva frågan om ett förbud mot utarmat uran i ammunition.

Det europeiska parlamentet röstade i januari 2001 för ett förbud mot utarmat uran. Nato tillsatte då en ad hoc-kommitté (för särskilt tillfälligt ändamål) om utarmat uran, men den kunde inte få fram tillräckligt bevis för att sjukdomar och dödsfall orsakats av utarmat uran. EU tillsatte en utredningsgrupp.

Bunker buster bombs i Afghanistan

På hösten samma år inleds USA:s flyganfall mot Afghanistan.

- I Afghanistan används så kallade Bunker buster bombs, som är bomber med radioaktiva ämnen och som kan tränga ner 30 meter i marken, säger Maj.

Bunker buster bombs, som kan tränga igenom bunkrar, grottor och andra massiva konstruktioner, innehåller utarmat uran.

Marc Herold, professor i ekonomi vid universitetet i New Hampshire har granskat kriget i Afghanistan 2002. Han har kommit fram till att USA avfyrade 500-600 ton utarmat uran i Afghanistan. Det användes särskilt vid bombningarna av grottorna i bergen.

Hur omfattande användningen av DU varit i Irakkriget 2003 har ännu inte kunnat uppskattats.

Forskningen kring utarmat uran har utvidgats

Forskare är inte eniga om det utarmade uranets skadliga effekter. Fram till 2001 har inga publicerade studier haft empiriska undersökningar av krigsveteraner utan bara enstaka fall har tagits upp. Inga insjuknade civila personer som lever i områden där utarmat uran har spridits har ingått i fallstudier. Men forskningen har nu brett ut sig och fördjupats.

Maj tipsar om att Europarådets vetenskaplige sekreterare Chris Busby nyligen lagt fram rapporten Recommendation on Radiation Risk och att Finlands tidigare miljöminister Pekka Haavisto gör undersökningar kring utarmat uran. Två av flera amerikanska forskare som granskar det utarmade uranets effekter är Rosalie Bertell, atomforskare och Beatrice Boctor, genetikforskare.