Vad ska vi med
vapenindustrin till?

Under 1990-talet har det exporterats svenska vapen till den fundamentalistiska monarkin Saudiarabien, folkmördaren Suharto i Indonesien, kurdavlivarna i Turkiet, liksom de krigförande länderna Indien och Pakistan, för att nämna några färgstarka kunder. "Vi tycker naturligtvis att det är tråkigt att Sverige exporterar till sådana länder. Samtidigt måste det vara så om Sverige ska kunna exportera något alls", sade Paul Beijer på UD till tidningen Värnpliktsnytt 2001.

En orättvis och korrupt handel

Vapenhandeln har även ett ekonomiskt orättviseperspektiv. Enligt fredsforskningsinstitutet Sipri stod i-länderna 1997-1998 för 97 procent av exporten av "större vapensystem" i världen. 69 procent av systemen gick till stater i tredje världen. Tredje världens länder måste alltså förse i-världen med andra varor till samma värde för att behålla en balans i handeln, trots att ländernas befolkning kanske hellre skulle behöva andra varor än vapensystem.

Behovet av nya vapen är något som ländernas ofta korrupta ledare står för, snarare än de fattiga. I Indien ertappades vapenföretaget Bofors på 1980-talet med att muta ansvariga politiker, för att kunna sälja sina vapen till ett högre pris än konkurrenterna.

Moderbolagen minst lika skumma

De tandlösa svenska exportreglerna biter ännu sämre på vapenindustrins multinationella ägare. Svensk-schweiziska ABB är ett av de företag som har bidragit till Saddam Husseins vapenprogram. Bofors vapendragare i mutskandalen i Indien, tyska HDW, äger Kockums, som är Sveriges fjärde största vapenexportör.

Brittiska Alvis är bland annat känt för att ha exporterat Scorpionstridsvagnar till Indonesien, vilka har använts för att skjuta ihjäl protesterande studenter. Alvis äger Hägglunds Vehicle, Sveriges näst största vapenexportör. British Aerospace har nått positionen som världens tredje största vapentillverkare med hjälp av handel med några av nutidshistorens värsta brottslingar som Pinochet, Ceausescu, Saddam Hussein och Suharto. De äger omkring 30 procent av Sveriges största vapenproducent, Saab.

Bofors, Bush och bin Ladin

Det värsta exemplet är kanske Bofors partiella arvtagare, Bofors Defence i Karlskoga, som ägs av det amerikanska företaget United Defence, och som i sin tur tillhör The Carlyle Group. Detta investmentbolag har, förutom skumma handelspartners, en sällsynt hög koncentration av kändisar från den amerikanska makteliten i sin styrelse.

President Ronald Reagans försvarssekreterare Frank Carlucci är exempelvis ordförande. Bush den äldres statssekreterare James Baker är förste rådgivare. Bland investerarna fanns för övrigt tills september 2001 medlemmar i familjen bin Ladin, dock inte Usama.

Sveriges vapentillverkare säljer krigsmateriel till några av världens mest blodtörstiga regimer. Ett av företagen styrs av några av världens värsta krigshetsare. Argumenten för att människor i vår närhet ska ägna sig åt dödlig produktion blir allt färre. Nästa gång vi hör vapentillverkarna skylla skrupelfri export på den hårda konkurrensen och hota med nedläggning, bör den självklara kommentaren bli - lägg ner, då!