Ha inte ihjäl fanskapet

När en speciell underrättelseavdelning under ledning av Kosrat Rassul i kurdiska PUK, hittade Saddam Hussein i söndags, i Tikrit, enligt uppgift från den kurdiska nyhetsbyrån Kurdish Media. Så var det en lyckosam händelse. Kurdernas misstag var att de hade en grupp amerikanska soldater med sig. För naturligtvis användes tillfångatagandet av diktatorn omedelbart, för att legitimera amerikanernas militära närvaro i Irak.

USA:s administrative chef i Bagdad Paul Bremer, inledde ju som bekant redan söndagens förvirrade presskonferens med att försöka ta åt sig äran av fångsten genom de numera bevingade orden:

- Mina damer och herrar - vi har honom!

Under söndagen förvandlades strax det som huvudsakligen var en kurdisk operation till att bli en allt igenom amerikansk aktion, operation Red Dawn. Operationen mot Saddam hade döpts efter en dålig b-actionfilm som visades på biograferna i kölvattnet av kalla kriget, i mitten av 1980-talet. I och för sig var namnet logiskt eftersom det är dåligt att ta åt sig äran av andras arbete som i slutändan blev följden av spektaklet.

I slutet av veckan hade kurderna helt glömts bort. Det amerikanska propagandamaskineriet har i vanlig ordning varit absurt effektivt. Allt detta har med säkerhetspolitik att göra. Det är elakt spel. Det är också i detta spel som George W Bush förhoppning om att Hussein ska avrättas passar in: Om karlskräpet börjar tala offentligt om samarbetet med amerikanerna, och berättar - till exempel om de attackhelikoptrar och den gas USA försåg irakierna med som ett litet bidrag till massakern mot kurderna i Halabja, är det bättre att tysta gubbdjävulen. En öppen rättegång bör alltså vara de sista jänkarna vill ha.

Amerikanska diplomater har naturligtvis allt att förlora på Irans utrikesminister Kamal Kharrazis förslag som han lade fram tillsammans med sin spanska kollega Anna Palacio om en offentlig och öppen rättegång bör hållas mot tyrannen. Iranierna har i och för sig föreslagit att rättegången ska hållas i Teheran - Saddam ska dömas efter sharialagar. En tanke som inte är mindre löjlig än att Saddam ska forslas till Haag för att dömas efter kristet humanistiska lagar.

En rättegång måste hållas i Baghdad. Saddam Hussein ska dömas av Iraks folk. Rättegången måste vara öppen och offentlig. Men för alla 24 gudars skull, döm honom inte till döden! Bland de grupper i det irakiska motståndet som nu slåss, är de Husseintrogna bara en bråkdel. Om någon har ihjäl Saddam förses de med en martyr, Baathpartiet skulle snabbt återvinna en del av all den kraft de förlorat. Det vore förödande för de irakier som gör rätt, som griper till vapen mot den västerländska inkräktaren.

USA måste kastas ut ur Irak. Men inte av Baathpartiet. Det är något folket ska göra. Hussein själv bör låsas in i Baghdads djupaste fängelsehåla. Därefter bör nyckeln kastas i Persiska viken.