Torsdag 21 juli 2005
Terroristdåden i London fick verkligen kravmaskinen Jan Björklund - skolpolitisk talsman för Sveriges mesta "hårdare tag"-parti folkpartiet - att gå upp i spinn. Han har tidigare gjort sig känd för att kräva hårdare tag mot mobbare, mot mobiltelefoner och mp-3-spelare, för att kräva utökade befogenheter för lärarna (repressiva befogenheter självfallet) samt som förespråkare för mer disciplin och hårdare tag i skolan i allmänhet.
Nu vill han verkligen utöka lärarnas befogenheter rejält. Folkpartiet ska lägga ett förslag i utbildningsnämnden i Stockholm som går ut på att utbildningsförvaltningen ska samarbeta med Säpo - och att lärarna i praktiken ska bli angivare. De ska förse säkerhetspolisen med information om elevernas inställning till religion. Björklund fick idén efter att media rapporterat att de som utförde bombdåden i London var unga män strax över gymnasieåldern och hade den brittiska säkerhetstjänsten haft koll på dem så hade det som hände kunnat undvikas, är tanken.
Förslaget möttes inte av någon glödande entusiasm direkt. Rektorn vid Tensta gymnasium i Stockholm, Inger Nyrell, säger till DN att grundproblemet i samhället är segregationen och att det är den man bör attackera. Folkpartiets förslag "luktar lite åsiktsregistrering", menar hon. Och det är ju inte utan att man är böjd att hålla med.
Hur ska skolorna och Säpo hantera den informationen? Ska elever kunna relegeras för sin religiösa övertygelses skull? Och hur ser nästa steg ut? Varför inte låta lärarna rapportera vilka som sympatiserar med AFA eller sitter vid Ung Vänsters bokbord? Eller de som verkar ha en "extrem" politisk uppfattning i största allmänhet? Det vore väl utmärkt om Säpo fick information om alla potentiellt omstörtande element så de i möjligaste mån kan förebygga att den rådande liberala ordningen överhuvudtaget ruckas på?
Jan "Jong Il" Björklund är ett typexempel på hur liberalismen ser ut när den visar sitt rätta ansikte. Diktaturer är inget problem så länge de tjänar liberalernas syften, se bara på hur de hyllade Pinochet eller hur de amerikanska regeringarna omhuldat vidriga despoter så länge de tjänat de egna ekonomiska intressena. Det är inget fel på polisstater som Kuba eller eller säkerhetspolismetoder al'a Stasi och DDR. Det enda problemet är att de inte betjänar, eller betjänade, liberalernas syften. Den osynliga handen kan lika gärna vara Stalins stålnäve - så länge den fria konkurrensen och marknadsekonomin kan upprätthållas.
Låt lärarna bli spioner åt säkerhetspolisen. Det är verkligen inget dåligt skämt. Och Kim Jong Il kunde inte sagt det bättre själv.
Hanna Dahlström