Föreställ dig att du och jag och några andra har lidit skeppsbrott och hamnat på en rik och bördig ö, fylld med frukter av alla slag. Vi skulle givetvis börja arbeta med att samla ihop den mat vi behöver. Men tänk dig då att en av oss börjar hävda att allting på ön tillhör henne eller honom, och att ingen annan skall få den minsta smula av överflödet om de inte först betalar henne eller honom sin tribut i form av en större del av de samlade frukterna.

Skulle vi acceptera detta? Nej, vi skulle snarast bli irriterade. Eller så skulle vi skratta åt de överdrivna anspråken, och om personen ville ställa till mera bråk skulle vi nog kunna tänka oss att kasta honom eller henne tillbaka i vattnet för att nyktra till, inte sant?

Men situationen på vår tänkta ö är inte någon fri fantasi. Den är tvärtom ett förtydligande av en princip som präglar hela vårt samhälle, men som nästan aldrig diskuteras öppet. Den principen godtar att vissa individer och grupper genom sitt privata ägande av livsnödvändiga resurser kan leva gott på andras arbete. Det är utsugningens princip.

När vi ser tillbaka på historien förfasar vi oss över hur de härskande utnyttjat sina undersåtar för att berika sig själva. Beteendet förefaller oss strida mot alla de principer om frihet, rättvisa och personlig integritet som vi säger oss hålla så högt.

ündå låter vi förtrycket fortgå genom tidsåldrarna. Slaven och trälen må ha bytt namn till lönarbetare, men makten i samhället ligger än i dag hos det fåtal som äger de resurser vi andra är beroende av för att överleva. Vårt ekonomiska system, kapitalismen, bygger på att större delen av befolkningen är tvungen att sälja sin arbetskraft till det fåtal som lagt beslag på de vitala resurserna och produktionsmedlen. Folkflertalet måste för sin försörjning hyra ut sig på en marknad, upplåta sin tid, sin kraft och sina liv till att producera vinst och profit åt andra.

Moderaterna hade för några år sedan en affischkampanj där man kunde läsa sloganen "Måndag, tisdag, onsdag går till skatt". Tanken var förstås att skapa opinion mot Sveriges "höga skattetryck" och vinna stöd för moderaternas brutala nedskärningspolitik.

Men högerns munväder om individens frihet imponerar bara på den som bortser från det system de själva förespråkar: löneslaveriet. En bättre slogan vore: "Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag går till kapitalisterna". Då kunde en opinion väckas för nedskärningar på de rätta ställena. I borgarklassens privilegier att utnyttja andra människor.

Per-Anders Svärd

Fler texter av Per-Anders Svärd

Relaterade mailadresser:
Per-Anders Svärd

Sök på Yelah

För kännedom

På "Skanskas framtidsdag" vill företaget ge ut "Skanskas lilla gröna", en bok om "grönt samhällstänkande" då företaget menar att de ser för mycket konservatism i byggbranschen. Javisst är det konservativt att fastna i oljebranschen och hur grön ser framtiden egentligen ut för Latinamerikas hotade ursprungsfolk med Skanskas oljeexploatering i regnskogen?

Hanna Dahlström