Klart det går att
förstå Hamas!

Sedan Hamas vann en jordskredsseger i det palestinska parlamentsvalet har de utsatts för ett våldsamt tryck från såväl Israel som EU och USA. Hamas måste uppfylla vissa ”principer” för att palestinierna inte ska isoleras och allt bistånd ska dras in – något de motsatt sig.

Helt plötsligt var den av liberaler annars så glödande uppmaningen att respektera utslag av demokratiska val som bortblåst. Den israeliska regeringen klargjorde omedelbart att alla diplomatiska kontakter med den nya regeringen skulle betraktas som ett knivhugg i ryggen på Israel. Tf premiärministern Ehud Olmert tog beslut om att stoppa överföringen av 400 miljoner kronor i skatt och tull per månad som Israel samlar in å palestiniernas vägnar. Pengar som tillhör palestinierna.

EU betalade ut en krissumma på 120 miljoner euro, som dock var tvungna att spenderas innan den nya regeringen tillträder, och som skulle täcka elräkningar och hälsovård, alltså rätt grundläggande behov. Men sen överväger palestiniernas största bidragsgivare att stoppa betalningarna om inte Hamas går med på de ”tre principerna” som EU och USA enats om.

Ockuperade ska ta avstånd från våld

Hamas måste för det första ta avstånd från våld, för det andra erkänna Israel och för det tredje klart och tydligt uttala sitt stöd för fredsprocessen som den formulerats i Osloavtalet.

Hej och hå. Här säger man åt den nya regeringen vald att företräda människor som utsatts för en kränkande, hänsynslös – och framför allt just våldsam – ockupationspolitik i mer än fyra decennier att ”ta avstånd från våld”. Visst, inget snack om att ett krav på Hamas att upphöra med terrormord mot israeliska civila vore fullständigt berättigat, men våld mot ockupationsmakten då? Ett våld i självförsvar som riktar sig mot den militärmakt som mördar palestinska barn kan knappast anses som annat än legitimt.

Vilka gränser ska Hamas erkänna?

Den andra punkten är också problematisk. Här är det lika givet som i frågan om våldet att Hamas idéer om att fortsätta kämpa tills inte ”en tum av vårt heliga land är i händerna på judarna” och att de har en stadig plan för att förgöra den judiska staten, måste fördömas tveklöst. Men när det kommer till ”erkännandet” – vilket Israel är det de ska erkänna? Ett inom de nuvarande gränserna? Eller de framtida gränser som Israels regering planerar att rita upp med hjälp av muren? Eller är det kanske 1967 års gränser?

Den tredje punkten om Osloavtalet är ju bara skojerier. Varför i hela friden skulle Hamas och palestinierna nöja sig med mindre än ett fullständigt upphörande av ockupationen? Och varför skulle de erkänna ett sådant avtal när Israel samtidigt fullständigt ignorerar såväl FN-resolutioner som fördömer ockupationen som den internationella kritiken mot det pågående murbygget?

Kräv eftergifter av Israel

Hamas är förvisso en allt annat än pålitlig organisation (en egenskap de i och för sig delar med samtliga västeuropeiska regeringar) men det kan vara värt att lyssna på dem. De säger sig vara beredda att ompröva sin politik och sin hållning till Israel, men då kräver de ”gensvar” från israelerna. En av Hamasledarna som ingick i den delegation som skickades till Ryssland, Mohammed Nazzai, sa till TT-AFP att om västvärldens regeringar vill att Hamas ändrar sin politik så måste de kräva samma sak av israelerna.
- Vi säger ja till fred, vi säger ja till att skapa kontakt med det internationella samfundet. Vi säger ja till allt som ligger i det palestinska folkets intresse.

Ett upphörande av ockupationen är just vad Hamas är ute och fiskar efter. Varför skulle en nyvald regering för ett ockuperat folk utan krav på eftergifter bara vika sig för ockupationsmakten och dess allierade?

Hamas har med sitt sociala arbete på de ockuperade områdena visat att deras omsorg om det palestinska folkets väl är allt annat än en bluff. De finns ingenting som talar för att det öppna judehatet från de religiösa ledarna skulle upphöra med ett slut på ockupationen.

Men kraven på Hamas blir bara patetiska om den israeliska ockupationen lämnas helt utanför diskussionen.