Fortsätt protestera!

Den franske premiärministern Dominique de Villepin stod hela tiden fast, under de dryga två veckor som protesterna i Frankrike var som intensivast, vid att CPE, det särskilda anställningsavtal som skulle göra det lättare för arbetsköparna att sparka unga utan att ange några skäl, skulle trumfas igenom. Till varje pris. Han ville bli ihågkommen som den premiärminister som inte vek sig för ”gatans parlament”. Och så ville han ha CPE som en fjäder i hatten inför presidentvalet.

Men nu blev det inte så. Protesterna blev för starka. De massiva miljonhövdade demonstrationerna gav till slut regeringen kalla fötter. De vet vad som kan vänta om man utmanar ”gatans parlament”. Det är befriande och hoppfullt att se de häftiga reaktionerna från fransmännen. De lever i Europas mest centraliserade och toppstyrda land, och det finns en berättigad misstro mot allt som regeringen företar sig. Många har insett att regeringarna alltid ljuger och försöker lura dem. Och att det är det enda du kan lita på.

Striden är inte över

Striden är dock inte över i Frankrike och den har bara börjat i Sverige. Centerpartiet har lagt ett förslag som i stora stycken liknar det franska. Men till skillnad från hos fransoserna finns det i Sverige en stundtals blind tro på de folkhemshyggliga sossarnas omutliga filantropi. Här finns exempelvis något som heter facklig-politisk samverkan som har gett sken av att regeringen står på de arbetandes sida. Men i fallet med centerpartiets ungdomsavtal verkar de franska protesterna ha väckt rörelsen även i Sverige. Mobiliseringarna pågår, demonstrationer genomförs och centerns lokaler attackeras.

Men det är viktigt att inte stirra sig blind på centerpartiets förslag. Det finns andra som också skulle behöva bli uppläxade. Sossarna exempelvis, för sina bisarra ”plusjobb”. De har inte så få likheter med ungdomsavtalet som centern föreslår. Ingen anställningstrygghet och inte a-kassegrundande. Ungdomsavtalet skulle i teorin, till skillnad från plusjobben, ge en lön som vilken nyanställning som helst (enligt centerns egen jämförelse mellan sitt förslag och plusjobben). Men det är givetvis bara båg.

Centerns ungdomsavtal är bara en liten framryckning i en större offensiv mot las och för att dumpa lönerna. Borgarna har länge tjatat om att ingångslönerna måste sänkas för att det ska bli ”lättare att anställa”. Ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden och jobba för slavlöner de första åren med andra ord.

Tillbaka till slaveriet?

Det främsta argumentet centern använder sig av för att motivera sitt ungdomsavtal är att det skulle göra att företagen ville anställa fler ungdomar. Men är det ett argument? Det är väl självklart att företagen vill anställa fler om det blir billigare? Ju sämre anställningstrygghet och ju lägre löner – desto fler vill företagen anställa. Det är av den enkla anledningen som storföretagen flockas i diktaturländerna. Där är deras villkor bäst. Då skulle vi lika gärna kunna fimpa hela las och halvera lönerna. Jättebra för storföretagen. Det blir säkert tokigt många fler jobb. Ska inte centern föreslå något sådant?

Nej, det kommer de inte att göra och de kommer inte att få igenom sitt ungdomsavtal heller. I tisdags demonstrerades det i på flera håll i landet. Och det är bara början. Centerpartiets lokaler attackerades på vissa håll och företrädare för partiet spelar förvånade. Varför? De har mycket väl insett frågans potentiella sprängkraft. De har kunnat studera utvecklingen i Frankrike och även om det knappast ligger nära till hans att tro att något liknande inträffar i Sverige, så har de haft möjligheten att överväga konsekvenserna och dra vissa slutsatser. Nu säger man istället: vi vägrar vika oss, vi drar inte tillbaka vårt förslag. Å andra sidan – så lät det från de Villepin också.