Torsdag 31 december 1998
Jag förstår att detta måste vara en lika ledsam och frustrerande tid för er som det varit för oss i våra motgångar. Jag vet att det är lätt för mig och andra att uppmana er att fortsätta kämpa. Jag har under mina 23 år av väntan många gånger velat skita i det och ge upp i tron att det inte finns något sätt att besegra detta ondskans imperium. Ibland verkar det bara så hopplöst.
När detta händer blir jag alltid påmind av mina tappra supportrar, som ni som är här idag, att accepterandet av en förlust inte är en krigares sätt.
Så länge som folket inte har accepterat förlusten, skall inte vi heller göra det. Så jag skulle vilja uppmana er att fortsätta kämpa tills Mumia segrar.
Det är uprörande att domstolarna fortsätter att ignorera iögonfallande bevis och fortsätter att använda lagen för att leka med våra liv. Denna galenskap är en stor förolämpning, inte bara mot de av oss som är orättvisst fängslade utan mot alla er som dedikerar era liv till vår frihet bara för att bli ignorerade av det samstämmiga rättssystemet och media.
Jag vill uppmana er supportrar att intensifiera kampen för Mumias liv. Jag vet att ni kan stoppa avrättningen, för oavsett hur ondskefull en stat är kan de inte slå ner folkets kraft. Ert arbete och er hjälp behövs nu mer än någonsin. Nu måste vi leva och andas Mumias sak 24 timmar om dagen.
Om vi i enighet kan stoppa avrättningen av Mumia Abu-Jamal, räddar vi inte bara en man som höjer sin röst för de som sällan för höras, och de vars berättelser sällan blir berättade, utan vi räddar också alla de som är kvar bakom galler från hopplöshetens djup.
FRIGE MUMIA ABU-JAMAL!