Öppet brev till Posten

Hade dessa finputsade rasister, som har bekräftade nazikopplingar och rötter i BSS - "Bevara Sverige Svenskt", stått utanför min dörr? Eller var det bara postanställda som delat ut? Jag ringde till Postens kundtjänst i ett försök att få svar. På kundtjänst hann jag knappt presentera mig, innan utdelningen av materialet försvarades å det bestämdaste. Posten har gått igenom propagandan och konstaterat att den är fullt laglig, hette det.

Jag tackade för mig och la på luren. Indirekt var min fråga besvarad, det kändes bra att inga rasister hade varit i närheten. Samtidigt väcktes frågor som ledde mig till att skriva detta öppna brev. Jag undrar om Posten skulle göra samma bedömning, om ett företag önskade göra reklamutskick med exempelvis mjuk-barnpornografi, givet att det vore lagligt?

Med andra ord, är allt som är lagligt att dela ut också moraliskt riktigt att dela ut? Det verkar inte så. Den aktuella hänvisningen till vad som är lagligt är sällsynt harhjärtad. De brevbärare som i dagarna rapporterats ha vägrat dela ut sd:s material ska därför ha en stor eloge för sitt civilkurage, och det är beklagligt att ledningen inte stöttar dem, utan snarare straffar dem med omplacering.

Sd vill utvisa invandrare som begår brott, och invandrare som inte kan försörja sig själva. Varför vill man inte ge svenskfödda samma fina service? Naturligtvis därför att det är skillnad på folk och folk i partiets kulturrasistiska världsuppfattning. Med risk för JO-anmälningar till trots: lite råg i ryggen hos Postens koncernledning hade gjort skillnad!

Man kan invända att det vore odemokratiskt om Posten vägrade dela ut materialet, eftersom alla har rätt att göra sin röst hörd. Men en viss grad av personligt ansvarstagande, initiativ och jävlar anamma måste vara en grundläggnade komponent i varje bestående demokrati. Ett av de största hoten mot demokratin är just den rådande värdeinvaliditeten, passiviteten och apatin inför utvecklingen på det politiska området.

Någon kan också hävda att det inte är Postens uppgift att ta politisk ställning. I kraft av att utgöra den centrala samhällsfunktion som Posten faktiskt är, blir ett ställningstagande dock ofrånkomligt. Gränsen mellan vad som delas ut, och vad som inte delas ut måste dras någonstans. För det syftet har Posten en policy, och jag menar att den policyn skulle behöva en översyn.

Det är fortfarande inte ens särskilt kontroversiellt att ta avstånd från sd. Inga större björnar skulle väckas - till skillnad från hur det numera ser ut i våra grannländer Danmark och Norge. Där har motsvarande partier erhållit stort rörelseutrymme och motsvarande legitimitet, mycket på grund av den flathet och likgiltighet som tillämpliga instanser har uppvisat. Med denna skrämmande bakgrund är Postens nuvarande ställningstagande - att propaganda från ett nazi-anstruket parti delas ut eftersom den är "laglig" - ytterst beklämmande.

Med vänlig hälsning,