Systerskap är fett!

Liv Strömquist klär av bratsen

De visa männen finns överallt i vårt samhälle, i olika slags förklädnader. När de visa männen talar lyssnar alla beundrande. Deras auktoritet vilar på en lång tradition av visa män. Marx till exempel. Eller de gamla grekerna. Visa män lyssnar inte när kvinnor talar. Ibland kallar de sig feminister. Det är en av de mest effektiva förklädnaderna. I den kostymen får de visa männen om möjligt ännu mer beundran och auktoritet.

Sluta analysera? Knappast

En annan scen: två kvinnor på ett kafé. De ifrågasätter varför manssamhället gjort oss kvinnor så besatta av tvåsamhet och relationer. Varför lägger vi ner så mycket tid på att analysera våra relationer till män, när männen aldrig skänker dem en tanke. Samhället har gett dem ett tillräckligt stort självförtroende för att aldrig tvivla på en relation, utan i stället lägga sin hjärnkapacitet på stora tankar som kärnfysik, eller varför inte anarkistisk teori.

Återigen aktualiseras frågan vem det är som ska ändra på sig. Sluta analysera är ett råd som många kvinnor säkert känner igen. Nej, det är inte det som är problemet. Analyserandet är en livsnödvändighet för att överleva i manssamhället. Det är ett alternativ till det uppgivna accepterandet. Det är första steget i en personlig och kollektiv revolt, i en uppgörelse mot det samhälle som lär oss att mäns bekräftelse är det som gör oss kvinnor till människor. Det verkliga problemet är att män analyserar för lite, i synnerhet över sina privilegier, och tar så väl positioner som kärlek för givet.

Allt blir feministisk politik

Liv Strömquist gör feministisk politik av allting. TV:s glittriga faddergalor förlöjligas och blir till ett välgörenhetsjippo som efter en snabbresumé av den europeiska kolonialismen och kapitalismens utveckling och konsekvenser för de ickevästliga delarna av världen framstår inte bara som naiv utan det verkliga hotet mot all form av grundlig samhällsförändring. Tänk er detta i serieform.

Apropå kolonialism får vi också en snabblektion i bananens väg från livegna, förtyckta och giftskadade guatemalanska småbönder utan rätt att organisera sig fackligt till våra svenska butiker. Vi svenskar älskar bananer. Det framstår närmast som en rättighet att få konsumera de gula läckerbitarna. Och billiga ska de vara.

Feministiska sextips

"Dåligt sex – en serie om manssamhället" lär oss att undertryckandet av klitoris och osynliggörandet av det kvinnliga könsorganet är kulturella orsaker till att kvinnor har sämre tillgång till sin sexualitet. Vi måste sluta sprida myter som den om att kvinnors orgasm inte är så viktigt. Det enda och viktigaste sextipset är rätt och slätt att krossa patriarkatet.

Om någon tvivlat på att intelligenta och mångbottnade samhällsanalyser går att göra i serieform är det dags att göra upp med den föreställningen nu. Och om någon kanske tänker att patriarkatet och klassamhället redan har bespottats på alla tänkbara sätt så är det också fel. För Liv Strömquists serier visar att det inte finns någon gräns för hur många sätt man kan angripa det här gamla ruttna manssamhället på.

Med träffsäkerhet, intelligens, humor och grym auktoritet lyckas hon med text och ganska enkla teckningar komma åt och stålhättesparka på manssamhällets alla ömma tår, om och om igen. Det går inte att värja sig.

Glöm allt ni lärt er

Det här är inte ett seriealbum om systerskap och ifrågasättande av förstryckande strukturer. Det är en historiebok, en 20 poängskurs i genusteori, en ”gör det själv-guide”, en sitcom med pålagda skratt, en buskisföreställning, en gatuteater, en kafédiskussion, , en feministisk sexualupplysningsmanual, en kampvisa och ta mej fan ett helikopterperspektiv på hela det jävla manssamhället.

Och jag vägrar använda ordet ”alternativt” om Liv Strömquists analyserande, berättande och gestaltande. Det är just vad det inte är. Detta är sanningen. Allt annat ni lärt er är falskt. Bränn 1800-talsskäggubbarnas politiska biblar tillsammans med bh:n. Kampen pågår både på gatan och i sängen. Systerskap = bra sex, som Liv Strömquist uttrycker det. Den som inte lockas av det löftet är rätt dum.