Gats: Rättigheter eller
handelsvaror?

Dagen avslutades med en konfrontativ dialog mellan statssekreterare Lotta Fogde, partirepresentanter från Vänsterpartiet och Folkpartiet och folkrörelser. Arrangörerna - ABF Stockholm, Attac, Forum Syd , Klys (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd) och Lärarförbundet Stockholmsregionen lyckades alltså nå beslutsfattarskiktet.

Skolan på väg att börsnoteras

Mats Norrstad från Lärarförbundet Stockholmsregionen formulerade sin föreläsning kring frågeställningen Från folkskola till bolag på börsen? Han berättade att Lärarnas världskongress (Educational International) förra året tog ett enhälligt beslut om att kräva att skolan ska undantas från avtal om handel med tjänster inom världshandelsorganisationen WTO (Gats , General Agreement on Trade in Services). Educational International har 24 miljoner medlemmar i 155 länder.

- Vad händer med den offentliga skolan? frågar Mats Norrstad retoriskt och citerar därefter Anders Hultin, VD för Kunskapsskolan: "Vi ska växa med 7-10 skolor per år. Vi kommer inte att etablera oss i för små orter. Vi arbetar för en börsintroduktion med ett långsiktigt vinstmål på 5-7 procent per år."

Riskfritt affärsprojekt

Norrstad kommenterar att det vinstmålet inte är svårt att nå eftersom privata skolor får 20 procent mer i skolpeng än vad kommunala skolor får.

- Att starta en privat skola är i stort sett riskfritt. Det behövs ingen investering - kommunala byggnader står till förfogande, personal och läromedel finns att tillgå. Om skolan går i konkurs är kommunen skyldig att gå in och överta skolan, säger Norrstad.

- Det startas skolor trots att behovet inte finns. Vill du bli skolentreprenör fyller du i ett ansökningsformulär och skickar in det till Skolverket. Kommunen där skolan etableras har det slutliga beslutet. Vad det blir beror på den politiska majoriteten i kommunen, fortsätter han.

Som exempel nämner han att sju privata skolor har startat i Huddinge, trots att behovsunderlaget inte finns.

Det är hittills främst eftergymnasial utbildning och kvalificerad yrkesutbildning som intresserat privata investerare.

Skola med samhällsuppdrag

Det har i 40 år funnits ett politiskt projekt om grundskolans samhällsuppdrag med en idégrund om att den ska vara "nationell likvärdig" för alla oavsett var du bor eller inkomst. Norrstad tror att det inte funnits en politisk enighet om "en skola för alla", bara på ytan.

De skadeverkningar som nedskärningar i kostnader som genomfördes under 1990-talet öppnade dörren för privata bolag att driva skolor. Svaret som gavs på missnöjet med exempelvis större klasser, hög omsättning på lärare och nedslitna lokaler var att privata företag skulle ta över.

Att det finns privata skolor jämsides med offentliga skolor öppnar för att utbildning hamnar under Gats avtal. Norrstad är tveksam till WTO:s svar att regeringar har rätt att fullt ut reglera och välja ut vilka sektorer som ska omfattas av Gats.

- Mitt i visionen om skolan vi vill bygga står Gats. Om vi öppnar på glänt för Gats vad händer sen med skolan? avslutar han.

Gats är en viktig fråga för facket

Mike Waghorne från Public Services International talar om Gats verkningar på arbetsrätten och att fackföreningar måste ha koll på vad som sker inom Gats stängda dörrar.

Public Services International (PSI) är en global fackföreningsfederation med 598 fackföreningar anslutna i 145 länder. Den organiserar 20 miljoner medlemmar. Waghorne säger att alla punkter i Gats-avtalet inte ska kritiseras, men en del av dem ska kritiseras hårt.

Fackföreningar i den offentliga sektorn och lärarfacken bör, enligt Waghorne, särskilt uppmärksamma fyra moment i Gats. De är: hot mot nuvarande offentliga tjänsters existens, utvecklingsländernas behov att bygga upp offentliga tjänster, risken att regeringars möjligheter att reglera vad som Gats ska omfatta sätts åt sidan och rörligheten på arbetsmarknaden.

Vem ska betala för konsumtionen av tjänster

Waghorne beskriver fyra metoder för handel i Gats-avtalen och vilken effekt de kan ha på offentliga tjänster.

1)Gränslös tillgång, vilket innebär handel över länders gränser. Exempelvis virtuella universitet erbjuder universitetskurser globalt.

2) Konsumtion utomlands. Vi kan konsumera tjänster i andra länder, vilket vi till exempel gör som turister. Det finns också en konsumtion av specialbehandling vid sjukdomar. Kanadensare reser till Kuba och köper ögonoperationer och hjärtsjuka i Fiji åker till Australien och Nya Zeeland för behandling. Om denna konsumtion ökar kan prioriteringar inom utbildning i värdlandet bli snedvridna. Waghorne menar att nyckelfrågan är om man kan konsumera tjänster och låta hemlandet betala tjänsten genom socialförsäkringar.

3) Kommersialism. Transnationella tjänsteföretag etablerar sig runt om i världen. Exempelvis finns Singapore Parkways sjukhus och tandkirurger över hela Sydöstasien.

- Många regeringar insåg inte att när de anslöt sig att öppna upp försäkringstjänsterna för privat verksamhet gällde det att även liv- och sjukförsäkringar. Det kan gå över till att försäkringsbolag äger och driver sjukhus och kommunal service, säger Waghorne.

4) Individuell närvaro eller kanske rättare nationell närvaro. Det betyder att tjänster erbjuds i ett land av människor som har nationellt medborgarskap eller ett medborgarskap i ett annat medlemsland (i WTO). Gats är diffust när det gäller temporärt anställda och behandlar över huvud taget inte den permanenta folkmigrationen, dit flyktingar hör.

Waghorne drar vidare på den sista punkten, som är av extra intresse för fackföreningar. De temporärt anställda kan falla mellan regelnätet och mista sitt anställningsskydd. Waghorne tror inte att WTO kommer att ägna någon tanke åt denna grupp. Varje medlemsstat måste i stället se till att de tillfälligt anställda omfattas av samma skydd som andra anställda.

Vanliga yrkesgrupper som är anställda tillfälligt är exempelvis arkitekter, ingenjörer och planerare, som utför så kallade professionella tjänster. Anställda inom hälsa- och utbildning är en annan grupp som flyttar mellan arbetsuppdrag i olika länder. De anställs ofta genom rekryteringsbyråer eller genom informell förmedling. Vidare konstruktionsarbetare och de som arbetar med turism och jordbruks eller på hotell och restaurang.

Tillfälligt anställda blir utnyttjade

Många av dessa tillfälligt anställda, särskilt kvinnor, utsätts för diskriminering och trakasserier. Om den inhemska lagen inte omfattar dem står de utan rättigheter. Denna grupp tjänar också ofta mindre än inhemska anställda med lika eller likvärdigt arbete.

Waghorne betonar att facket måste hålla koll på rekryteringsfirmorna. Många följer arbetsrättsliga regler, men det finns de som bryter mot både arbetsrättsliga och medborgliga rättigheter. Sådana som beslagtar pass, begär höga förmedlingsavgifter av de anställda fast de redan fått den avgiften betald av beställningsföretaget och försök att övervaka de tillfälligt anställdas privatliv.

De tillfälligt anställda utnyttjas gärna som arbetskraft vid känsliga projekt. Det kan till exempel finnas protester mot att affärsprojektet förstör miljön och människors tvångsförflyttas. De projektanställda kan då riskera att få kritiken och hatet riktat mot sig, medan den osynliga ledningen och beslutsfattare slipper undan.

Den flyttbara arbetskraften innebär också brain drain (ung. kunskapsdränering). Waghorne menar att utvecklingsländer betalar eller subventionerar för en sjuksköterskeutbildning som rika länder borde betala för. England importerar 10 000 sjuksköterskor per år utomlands.

Ansvar efterlyses

- Många regeringar verkar inte vilja att informera medborgarna om vad som planeras i handelsavtalen. De tycks anse att vad som händer med de offentliga tjänsterna är inte vår sak, säger Waghorne.

Han avslutar med orden: WTO må vara en institution för handel, men vi kan inte tillåta dem att köpslå med vår demokrati.