Feminismens klassgränser

Ulrika Dahl och Devrim Mavi. Bild: Anki Bengtsson

I panelen sitter Fanny Ambjörnsson, socialantropolog som nyligen gett ut boken I en klass för sig, Ulrika Dahl, socialantropolog och queeraktivist, Anneli Jordahl, journalist och författare, vars bok Klass kom förra året, och journalisten Devrim Mavi. Ursula Berge från tankesmedjan Agora är moderator.

Klass har flera betydelser. Det finns två dominerande definitioner. Den ena definitionen utgår från vilken utbildning vi har. Den andra utgår från vad vi jobbar med. Denna definition delades tidigare upp utifrån yrken. Detta innebar att en mängd arbetarkvinnor definierades ut ut arbetarklassen eftersom det var män som bestämde vilka yrken som definierades som arbetarklass, och det i huvudsak var yrken som män jobbade i. I dag används inte yrkesindelningen utan vad vi jobbar med, våra arbetsvillkor och huruvida vi har jobb över huvud taget.

Klass är också ett verktyg eller synsätt för att granska samhällets maktordningar. Ofta ges klass betydelsen arbetarklass. I debatten tas arbetarklasskvinnornas plats i feminismen upp och då nämns också typiska kvinnodominerade arbetaryrken - vårdbiträden, kommunikatör på callcenter och städerska i andras hem.

- Tanken på pigavdrag borde förbjudas, säger Anneli Jordahl. Hon tycker att den dyker upp då och då och nämner att det samma dag i en intervju med koncernchefen på EF Education, som utnämnts till den mäktigaste kvinnan i Sverige, finns en underton att hon haft det tufft i karriären för att tjänster i hemmet inte är avdragsgillt i Sverige.

Det handlar alltså om den individliberala feministiska synen att fokusera på kvinnor som individer, vilket med förebildssnacket ska sanktionera att kvinnor i de lägre sociala skikten ska möjliggöra för kvinnor på väg upp att nå positioner.

En tjej i publiken undrar om inte de nämnda yrkena nedvärderas i diskussionen om tjänster i hemmet. Jordahl svarar att det handlar om att det bara är vissa grupper i samhället som kan köpa de tjänsterna. Och att det framförallt är statliga subventioner till hushållstjänster som hon är emot. De subventionerna går till grupper som redan har företräde i samhället.

Fanny Ambjörnsson betonar de nyliberala tankarnas utbredning och kritiserar den fria autonoma föreställningen där individen är nyckelord och efterlyser solidaritet. Devrim Mavi poängterar behovet av systemkritik för att se förtryckande mönster. Hon efterlyser också systemkritik när det gäller utnyttjandet av fattiga kvinnor i utomeuropeiska låglöneländer, som gör de jobb vi inte vill göra i välfärdssamhälle.

Ulrika Dahl tar upp metoden att göra svartjobb vitt genom eget företagande, där annan lagstiftning än för anställda gäller. Ett system där svartjobbaren förvandlas till egenförsörjare - utan rättigheter.

Paneldeltagarna är överens om att feminismen måste ta in flera perspektiv. Sexualitet har tagit plats i feministrörelsen och feministdebatten. Klass är på väg att få en återkomst i feminismen och etnicitet börjar uppmärksammas.

En tjej i publiken ser dilemmat att medelklasskvinnor diskuterar stöd till kvinnor som inte själva är med och för fram sin röst.

Dagen efter träffar jag en bekant som skriver en rapport om socialt arbete. På kvinnodagen besökte hon en förskole-/fritidsverksamhet i ett förortsområde i Södertälje. Lågavlönade förskollärare och fritidspedagoger ger där ett särskilt stöd till barn till kvinnor som har låg status i samhället och är tyngda av problem. Många av kvinnorna har olika invandrarbakgrund. Området har fått stämpeln "invandrartätt". Om en av förskolelärarna från Södertälje suttit i panelen skulle hon (för det är kvinnor) blivit ett "levande exempel". Skulle någon de problemtyngda kvinnorna som behöver stöd varit med i panelen skulle det gränsa till exotism.

I stället ska vi nog tänka att det pågår en feministisk process i samhället och formen för den ser olika ut. Vi kan inte ta in allt samtidigt hela tiden i alla sammanhang för då kan vi fastna i prat. Fanny Ambjörnsson uppmärksammade att det finns andra sorts former att mötas på som är mer otvingat och utan en panel.

För den skull ska inte ideologi eller metod falla ifrån. Praktik utan idéer och tankar kan blunda för maktordningar. Idéer och tankar utan förankring i praktik ser inte vissa maktordningar. Idealet är att idéer, tankar och praktik är i samspel.

Lion Kings. Bild: Anki Bengtsson

Få går på 8 marsarrangemang bara för att lyssna på en feministisk paneldiskussion. Och det bjuds också på teaterinslag, bokuppläsning, liveband, performance och dragkingshow. Vi är där också för att mingla och det kan hända att några tänker som Miss Universum introducerar en låt: tittar på en snygg ända, snuddar vid blicken och sen ser att personen är upptagen och mumlar "throw that bitch away".

Lion Kings. Bild: Anki Bengtsson

En stelfrusen kompis har köat i två timmar för att se dragkinggruppen Lion Kings. Svetlana och drängarna tar greppet över publiken direkt. Svetlana erbjuder oss lettiska flickor till att sköta hemmet och andra tjänster. Hon säljer på oss kylskåpsmagneter, som görs av några blinda lettiska barn som ändå inte har något att göra.

Showen är kort, men stilsäker. Den avslutas med introt till Walk on the Wild Side, men in kommer en Magnus Uggla-hybrid i tre upplagor som skriker "jag skiter i ..., och vi skiter i ...". Politik och uppror på individplan.