Könshierarkier inom
sjukvården

Hans syfte med avhandlingen är att öka kunskapen om förutsättningar för jämställdhet och minskad segregering i arbetslivet. Han har valt att göra tre studier av kvinnor och män som arbetar i sjukvården, som har resulterat i tre rapporter.

Yrkesidentitet i sjukvård gjorde Robertsson tillsammans med Birgit Pingel. Den studien omfattade ungefär 100 intervjuer med läkare, sjuksköterskor och undersköterskor på kliniker på fyra sjukhus. Arbetet på klinikerna följdes under 24 dagar och de intervjuade skrev dagböcker.

- Manliga läkare kunde inte förstå att kvinnliga läkare kände sig stoppade. De tyckte att de behandlade alla lika. De hade ett omedvetet förhållningssätt till över- och underordning mellan könen i samhället, säger Hans Robertsson.

De runt 60 kvinnliga sjuksköterskorna och undersköterskorna som ingick i studiegruppen reflekterade också ytterst lite över genusordningen och könsmärkta yrken.

Att män överordnar sig kvinnor och kvinnor inordnar sig i underordningen är ofta ett omedvetet inarbetat beteende.

- Redan under utbildningen ges män som ska bli sjuksköterskor företräden. De är mer synliga bland mängden kvinnor, blir framputtade, tas på allvar och blir omtyckta för att ha valt ett kvinnomärkt yrke. I en omvänd situation får inte den ensamma kvinnan i en mansdominerad grupp samma bemötande. Manliga sjuksköterskor kan i en arbetssituation bli servade av kvinnliga kolleger. De får ofta specialuppdrag, som är bra för karriären, för att undgå osämja mellan kvinnor, säger Robertsson.

Män kan även få fördel av inställningen att med fler män i kvinnomärkta yrken kommer yrkets status att höjas och lönerna att stiga.

- Det visar på ett underordnat förhållningssätt. Kvinnor anses inte själv klara att höja yrkesstatusen, utan det krävs att män kommer in och hjälper till.

Eftersom det bland de manliga sjuksköterskorna i studiegruppen märktes en medvetenhet om hur de kan dra nytta av genusordningen bestämde sig Robertsson för att titta närmare på dem som brytare av en könsmärkt ordning och beteende. I delstudien Maskulinitetskonstruktion och könssegregering i sjukvård - manliga sjuksköterskor och hegemonisk maskulinitet intervjuades 30 manliga sjuksköterskor. I studien ingick också intervjuer med dem och kolleger till dem.

- De manliga sjuksköterskorna som var mest positiva till förändring av könsmaktsordningen såg orättvisor som grundar sig på kön. De jobbar med kvinnor och som brytare får de inblick i maktförhållanden på arbetsplatsen.

De män inom sjukvården som är brytare uppskattas för att bryta könsmärkningen av yrken, men deras manlighet och sexualitet kan ifrågasättas. I undersökningen kommer det fram att manliga läkare tycker att manliga sjuksköterskor är duktiga och att de gärna vänder sig till dem. Men de kan också förundras över att de stannat på nivån sjuksköterska.

Med brytarperspektivet blev det synligt hur maskuliniteter konstruerades i förhållande till olika manlighetsideal, som bland annat formas av homosocialitet och homofobi.

En vanlig föreställning är att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Robertsson berättar att en av de manliga sjuksköterskorna känt sig tvungen att inför en patient försäkra att han inte är homosexuell. Sådana påtvingade förklaringar kan förstärka en syn att heterosexualitet står över andra sexuella läggningar.

- Kön och sexualitet har sin grund i samma maktsystem där den manliga och heterosexuella ordningen är norm. Därför borde jämställdhetsprojekt inleda samarbete och kunskapsutbyten med projekt om heteronormativitet, säger Robertsson.