Senaste nytt
2008-11-18 18:31
Irak: ett avtal var två
2008-11-18 12:22
Malmö: Tåget stormat
2008-11-17 21:45
Irak: trupper ute 2011
2008-11-15 15:57
Malmö: Ännu ett hus
taget
2008-11-04 17:58
Lund: Smultronstället
rivet
2008-10-18 19:14
Malmö: 500 personer mot
SD
2008-09-20 12:57
Malmö: 700 dansade på
gatan
Tipsa en kompis om denna artikel Skriv ut denna artikel Tisdag 19 april 2005

Zapatister firar sitt
självstyre

Den autonoma kommunen Ricardo Flores Magón (RFM), döpt efter den mexikanska anarkisten som levde runt förra sekelskiftet, firade förra helgen sin sjuårsdag genom att hålla en tredagarsfest. Festen, som hölls i kommunens huvudsäte byn La Culebra i Lacandonadjungeln i Chiapas , besöktes av mer än 500 personer.

På programmet stod bland annat rekonstruktionen av den berömda "Vida y Sueños de la cañada Perla" och hågkomsten av Emiliano Zapatas dödsdag den 10 april 1919, samma dag som RFM grundandes.

Inbjudna var, förutom zapatistarmén EZLN:s stödbaser, även det mexikanska och internationella civila samhället.

-Stödet från det civila samhället har varit avgörande för zapatiströrelsen, berättar Nicolás1, medlem av det autonoma kommunalrådet i RFM.

Sju år av motstånd

Väggmålningen "Vida y Sueños" upprättades ursprungligen för sju år sedan i samband med RFM:s officiella grundande på kommunhuset i byn Taniperlas. Samma dag attackerades dock kommunen av mexikansk militär och polis som jämnade kommunhuset med väggmålningen till marken, arresterade ett flertal zapatister samt utvisade internationella solidaritetsarbetare.Attacken bemöttes av zapatisterna med fortsatt motstånd.

- De kom och förstörde kommunhuset, men vi flyttade huvudsätet till La Culebra och fortsatte den autonoma verksamheten, berättar Nicolás.

Internationell väggmålning

Sedan attacken 1998 har väggmålningen rekonstruerats 35 gånger i 13 olika länder som en solidaritetshandling av olika grupper inom det civila samhället. Med årets rekonstruktion i La Culebra, som utfördes med hjälp av en mexikansk delegation av väggmålare, har målningen gått ett varv runt jorden för att komma tillbaka till zapatistiskt territorium.

Väggmålningen är en stark symbol for invånarna i RFM, men än viktigare är att kommunen under de sju åren den existerat lyckats upprätthålla och utveckla sin autonomi. I La Culebra uttrycks autonomins utveckling konkret genom de nya byggnader som genom åren vuxit fram: kommunhus, skolsalar, bibliotek och sjukhem.

Lågintensivt krig mot autonomin

Den zapatistiska autonomin har starkt motarbetats av det lågintensiva krig som den mexikanska regeringen bedriver i Chiapas sedan 1995.

- För ett år sedan mördades en av oss av paramilitärer. Regeringen och paramilitärerna fortsätter med sina aktiviteter, men det gör vi också, säger Nicolás.

Han berättar hur man trots allt fortsätter konstruktionen av autonoma samhällen där de samhälleliga aktiviteterna och beslutsfattandet sker på egna villkor. Förutom att kommunen organiserat beslutsfattandet och motståndet mot den mexikanska militären och paramilitärer, bygger man upp ett eget hälso- och utbildningssystem.

- För sju år sedan kunde vi inte ens tänka oss att vi skulle kunna åstadkomma allt det här, säger Nicolás.

Betydelsen av solidaritet

Under festen i La Culebra deltog även delegationer av spanska syndikalister från fackföreningen CGT och grekiska solidaritetsarbetare från projektet "En skola för Chiapas". CGT har sedan RFM:s grundande deltagit i ett vänkommunprojekt som syftar till politiskt utbyte och stöd i en anda av ömsesidig solidaritet.

De spanska syndikalisterna har bland annat bidragit till byggandet av ett sjukhem för de zapatistiska stödbaserna inom kommunen. På samma sätt har det grekiska projektet "En skola för Chiapas" hjälpt till att bygga ett utbildningscenter i La Culebra med syfte att fördjupa den zapatistiska autonoma utbildningen i regionen. Dessa båda projekt menar Nicolás är bra exempel på hur stödet utifrån har betytt mycket för zapatisternas möjlighet att utveckla sina autonoma samhällen.

Allmosor avfärdas

-Men stödet utifrån har till viss del varit problematiskt, menar Nicolás. 2003 genomförde zapatisterna en omorganisering av sin politiska uppbyggnad med målet att gå vidare med en rad politiska och sociala problem inom de egna zapatistsamhällena.

Man ville också förhindra det som man mer såg som välgörenhet och allmosor än som ömsesidig solidaritet hos viss del av stödet utifrån. Nu ligger kontrollen över solidaritetsprojekt och utländsk närvaro direkt hos zapatisterna istället för hos utomstående organisationer.

Festen fortsätter

Inte heller festen i La Culebra kom undan det lågintensiva kriget. Den sista kvällens festligheter avbröts av attacker och provokationer från zapatistfientliga civila grupper. Efter ett par timmar hade hotet utifrån avstyrts av en massiv mobilisering av festdeltagarna och istället för att låta sig skrämmas fortsatte zapatisterna och deras sympatisörer att demonstrativt dansa fram till gryningen.

Sofia Kalpazidou


Läs mer:
Chiapas - nya makthavare, gammal politik
Zapatisterna mobiliserar sig civilt
Fjärde deklarationen från Lacandonadjungeln
¡Zapata vive!
Fotnoter:

1. Nicolás heter egentligen något annat


Fler texter av Sofia Kalpazidou

Relaterade mailadresser:
Sofia Kalpazidou
Yelahs redaktion
ANNONSER
http://www.yelah.net/butiken/product=73
http://www.yelah.net/articles/tema20081024
http://www.yelah.net/articles/information20071218
http://anarkisterna.com/from-thoughts-to-action/
http://www.trickleupfilms.org
http://www.arbetaren.se/prenumerera
http://www.uppmana.nu
http://www.stefanbergmark.se/
http://www.anarkistisktidning.org