Senaste nytt
2008-12-01 19:24
Ny husockupation i
Göteborg
2008-12-01 16:36
Kulturkampanjen
kraftsamlar
2008-11-29 21:02
Stockholm: Cyklopen
nedbränt
2008-11-27 15:54
RAF-medlem friges vid
nyår
2008-11-26 23:33
Krisen i byggbranschen
växer
2008-11-18 18:31
Irak: ett avtal var två
2008-11-18 12:22
Malmö: Tåget stormat
2008-11-17 21:45
Irak: trupper ute 2011
2008-11-15 15:57
Malmö: Ännu ett hus
taget
2008-11-04 17:58
Lund: Smultronstället
rivet
Tipsa en kompis om denna artikel Skriv ut denna artikel Lördag 04 november 2006

Nollywood är en publik-
och kassasuccé

I Nollywood, som videofilmindustrin i Nigeria kallas, produceras film i rasande tempo. Med inhemsk såpa och lokal stjärnkult distribuerade genom billiga och lättillgängliga videos har Nollywood konkurrerat ut piratkopior av Hollywoodfilmer i Nigeria.

Nollywood stavas succé och är en miljardindustri. Nu riktas kapitalisters intresse för vinstintresse till en marknad där 100 000 filmer inspelade på video, som spelats in under två veckor, säljs på en dag.

Manthia Diawara, filmvetare, i stockholm 2006

Bild: Anki Bengtsson

- New York Times har haft sju artiklar om Nollywood den senaste tiden. Och det handlar om ekonomi. Det spekuleras om att den industrin drar in 3 miljarder dollar per år. Men producenter i Nollywood vill inte lämna ut siffror för då måste de betala skatt, säger Manthia Diawara, filmare och författare, när han introducerar Nollywoodindustrin under filmfestivalen CinemAfrica i Stockholm. (1)

Tusentals är anställda inom videofilmindustrin Nollywood, som har kontor i Lagos. De största distributionscentren är Idumotamarknaden i Lagos och Onitshamarknaden i Anambra. Men filmerna når ut långt utanför Nigerias gränser. En aggressiv marknadsföring där man betalar tv-bolag för första visningen och en filmkändiskult bidraget till det stora suget efter filmerna.

Diawara blev nyfiken på Nollywoodfilmerna när han under två undervisade i Ghana och såg filmer på tv. Han skrev upp titlar och gick till en marknad där det finns 40 butiker som säljer dessa videos.

- När jag visade min lista på titlar sade försäljarna att de var för gamla. De såldes inte längre.

Filmerna är inspelade på VCD och DVD. Inspelningen görs på lokal plats och tar 1-2 veckor. Det släpps över 200 filmer i månaden. Produktionskostnaden är låg – mindre än 100 000 kr och konsumtionen snabb. Men villkoren produktionen är inte alltid enkla. Elektriciteten kan försvinna under en inspelning, skådespelare med stjärnstatus dyker inte upp.

nollywood stars

Bild: Nigeria Films

- Kvaliteten är dålig, dialogen fyrkantig och utrustningen är dålig, men det har blivit bättre. Vad jag är intresserad av är effekten av den enorma konsumtionen av filmerna. Filmformen är såpa, där klädstil och konsumtionsvaror får stor plats.

Manthia Diawara är själv filmare och före introduktionen av Nollywood har vi sett hans dokumentärfilm Conakry Kas. (2) Nigeria har en framstående filmtradition sedan självständighet 1960. (3)

- Afrikanska filmer som visas på internationella filmfestivaler har likheter med Tarkovsky och iransk film.

Videofilmerna i Nollywood är något helt annat. De kom fram efter en ekonomisk kris i Nigeria på 1990-talet och biografer tvingades att stänga. Startskottet för industrin ska ha varit när en nigeriansk företagare i import/exportbranschen i Onitsha ville sälja sitt lager av tomma VHS-band. Han kom på att de kunde sälja bättre om en ny film låg på banden.

Det var så filmen Living in bondage, som släpptes 1992, kom till. Den sålde i 750 000 kopior och brukar räknas som Nollywoods första kassasuccé. Den första Nollywoodfilm som lyckades internationellt sägs vara Osoufia in London (2003) med skådespelaren Nkem Owoh.

Berättelserna i Nollywoodfilmerna har ofta en moralisk ton ställs rik mot fattig, stad mot landsbygd och modernism mot traditionalism. Landsbygd och tradition framställs ofta som det goda.

Vi får se några snabba klipp av svartsjukedramer i samma stil som tv-såpor världen över. Men Diawara säger att vad som gör filmerna så populära är att tittaren kan känna igen sig i afrikansk folklore. I berättelserna finns ofta ett moraliskt och evangeliskt budskap, men också budskap om hiv/aids, korruption och prostitution.

- Det finns tre typer av filmer som präglas av de regioner filmerna görs – i norr på språket Hausa, i väst på språket Yoruba, Igbo Movies i öst och i sydöst där det pratas pidgeon-engelska i filmerna.

Filmerna är en succé i länder i västafrika, särskilt där engelska är andraspråk, men når ut bredare än så genom tv-kanaler.

Fotnoter:

1) Manthia Diawara är också chefredaktör för kulturtidskriften Black Renaissaince/Renaissance Noire. Han är ordförande i Africana Studies Department vid New York University. Han doktorerade i filmvetenskap vid Indiana University i USA 1985. Diawara är född i Mali.

2) Conakry Kas (2003) handlar om Guinea i dag och en tillbakablick på panafrikanism i Guinea på 1960-talet.

Anki Bengtsson


Fler texter av Anki Bengtsson

Relaterade mailadresser:
Anki Bengtsson

Relaterade länkar:
CinemAfrica
This is Nollywood
ANNONSER
http://www.yelah.net/butiken/product=73
http://www.yelah.net/articles/tema20081024
http://www.yelah.net/articles/information20071218
http://anarkisterna.com/from-thoughts-to-action/
http://www.trickleupfilms.org
http://www.arbetaren.se/prenumerera
http://www.uppmana.nu
http://www.stefanbergmark.se/
http://www.abcmalmo.se