Rätten till vatten utan
vinstsyfte

I Sverige håller dricksvattnet en internationellt hög standard och vi har låga konsumentpriser på vatten. Då är de lätt att se en global vattenkris som ett problem för fattiga i utvecklingsländer. Men politiska och ekonomiska särintressen ser vatten som en handelsvara och det påverkar alla vattenkonsumenter i världen.

Anil Naidoo, koordinator i Blue Planet Project i Kanada och de övriga som deltog i ett panelsamtal på ABF i Stockholm är mycket kritiska till World Water Week i Stockholm. ¹ De tycker att arrangemanget har blivit en elitklubb med stängda möten, där storföretag gör ”exklusiva hemliga handslag för kontrakt”.

Nätverk för lösningar av vattenkris

Naidoo berättar att efter det andra World Water Forum i Haag år 2000 bilades ett nätverk av sociala organisationer som till en början inriktade sig på att stoppa privatiseringen av vatten. Nu har man mer gått över till att hitta lösningar för den globala vattenkrisen.

- Annars kommer lösningarna att bli att marknaden ska lösa vattenkrisen med ökad konkurrens, mer föroreningar och utsugning av resurser. Vi fokuserar på att tillgång till vatten är en mänsklig rättighet och vår strategi är att stärka offentliga vattensystem, säger han.

Offentlig drift billigare än privat drift

Tommy Kane, doktorand vid universitetet Strathclyde i Glasgow och aktiv i Public Interest Research Network, säger att den offentliga vattendriften i Sverige är ett föredöme internationellt. Den ger bättre service till lägre kostnad jämfört med England som privatiserade vatten -och avloppssektorn 1999.

- Regeringen i Storbritannien gav skattefinansierade subventioner till privata företag för att privatisera vattensektorn. Vattentaxan steg och det gjorde också företagens vinster. Att överta en väl fungerande vattendrift är en riskfri affär, säger Kane.

Vid översvämningarna i Gloustershire i sommar kunde det privata bolaget Severn Trent inte leverera vatten till invånarna. Bolaget har före översvämningen gått med vinst på 300 miljoner pund, enligt Kane. ²

Stockholms vatten smygprivatiseras

I Stockholm levereras dricksvatten av hög kvalitet till låg taxa och vatten- och avloppssystemet underhålls kontinuerligt för att hålla den standarden. Men efter skifte till högermajoritet i Stockholms stadshus håller Stockholm Vatten AB på att göras om.

Jan-Erik Gustafsson, docent på KTH i Stockholm, säger att den liberalkonservativa ledningen i Stockholms stadshus vill göra Stockholm Vatten AB till kärnverksamhet och ser det offentligt drivna bolaget som en mjölkkossa för olika projekt och skattesänkningar. Sedan valet 2006 har Stockholm Vatten AB strukturerats om. Det har bildats dotterbolag och delar av verksamheten - planering och laboratorium - har sålts ut.

- 108 anställda har sagts upp och budgeten skurits ner med 100 miljoner. Linjen för driften är att styras av efterfrågan. Det repareras först när skador uppkommer. Det har också gjort neddragningar i internationellt kunskapsutbyte och information om miljöskydd till brukare, säger Gustafsson.

Bred uppslutning för allas rätt till bra vatten

Vattenkonsumenten vet ytterst lite om vad som är på gång om vatten. I Sverige tar vi för givet att kranvatten är rent och tillgängligt till en rimlig kostnad. Vid opinionsundersökningar är en majoritet emot privatisering med sänkta avgifter på vatten, vilket ofta innebär lägre kvalitet och sämre underhåll. I den frågan samsas åsikterna över politiska linjer.

Facket har intresse att försvara anställdas jobb i branschen och att arbetsstandarden inte sänks, men också ett samhällspolitiskt intresse att verka för tillgång till rent vatten som en mänsklig rättighet. Fackföreningen Kommunal har en tydlig linje att vatten inte ska privatiseras och jobbar för att motverka privatiseringsplaner i Stockholm Vatten AB, säger Inga-Lena Wallin, internationell sekreterare i Kommunal och Conny Nilsson, ordförande i sektion 46 i Kommunal.

För att facket ska kunna stärka sin position måste man jobba med fler organisationer än andra fackföreningar och partier, menar Steve Bloomfield från fackföreningen Unison i England. Kunskap om vad som gäller juridiskt om vatten är en viktig del i arbetet för att försvara om vatten som en mänsklig rättighet. I den svenska vattenlagen är det inte tillåtet att göra vinst på vattendrift, men det kan finnas kryphål. ³

Solidariskt kunskapsutbyte

David Boys från ISKA, den fackliga internationalen för offentligt anställda, påpekar att facket måste bli en stark aktör för att driften av vatten- och avlopp förblir offentligt. I dag är 90 procent av vatten- och avloppsverken i världen offentliga, men för storföretag är vatten en ny marknad.

Rent vatten kostar att rena, leverera och underhålla, men att ha tillgång till rent vatten till ett rimligt pris är en mänsklig rättighet som FN satt upp som milleniummål. ISKA har tryckt på för att FN Habitat nu bildat Global Water Operators Partnership Alliance för att vatten- och avloppsverk ska dela med sig av kunskaper och erfarenhet.

Ett offentligt vattenverk i Buenos Aires har ett sådant samarbete med ett offentligt vattenverk i Huancayo i Peru, berättar Luis Padron, Aguas Bonaerenses (Buenos Aires kommunala vattenverk).

Kritik mot privatisering som enda vägen

Experiment att privatisera vatten och avlopp ingår i den rika världens politik för utvecklingsländer, som regleras i transnationella institutioner som Världsbanken och Internationella Valutafonden. Men den ideologiskt drivna enda vägen om privatisering vatten har nu även stater börjat ifrågasätta. Norge och Italien har beslutat att sluta stödja fonden The Public-Private Infrastructure Advisory Facility (PPIAF). Den främsta anledningen till avhoppet är att privatisering av vatten är ett villkor för att få stöd från PPIAF. ⁴ Sverige stödjer fortfarande PPIAF.

Flaskvattenindustrin hot mot miljön

Transnationella företag har intresse av att ta över vattendriften men har också hittat en vinstgivande marknad i att producera buteljerat vatten. För att framställa det dräneras vattentäkter och transporterna till grossister och detaljister slukar bränsle. ⁵

Den växande industrin av buteljerat vatten har väckt protester i exempelvis Indien och USA. I San Francisco infördes nyligen ett förbud för stadens myndigheter att köpa in flaskvatten. Under World Water Week i Stockholm gjordes en direkt aktion riktad mot att arrangemanget lät sig sponsras av företaget Nestlé som har stora marknadsandelar i just flaskvatten.

För de som har tillgång till rent kranvatten är det enkelt att göra till vana att fylla en flaska med det istället för att köpa flaskvatten.

- Och varför dricka vatten på flaska som är tio månader gammalt, säger Luis Padron.

America Vera-Zavala, Attac Sverige (som också var moderator i panelsamtalet) avslutade mötet med att uppmana till en bred samling för ett långsiktigt arbete i vattenfrågan.