Därför ska vi se och
prata om sexfilm

Bild: Anki Bengtsson

Den kanadensiske filmaren Bruce LaBruces prat om hur han blev pornograf och klipp från hans filmer var höjdpunkten på Shame. Vi bänkade oss först för Skin Flick. Den är inspelad i London 1998 och vi får se softcoreversionen. Den handlar om skinheads som är nynazister och knullar med varandra efter ha kickat bög eller svartskalle. Antinazister har missat det bästa sättet att bemöta nynazister - ge dem kuk!

I filmen spelar Bruce på fetisch bland skins som överensstämmer med en typ av bögfetisch. Fetischgrejer och ironin över den hårda våldsattityden i filmen ger många skratt.

Mer kontroversiellt än sexfilmer är intersexualism, som Yelah skrev om vid förra årets Shame. I år fick medicinsk expertis och makthavare stå till svars i paneldebatten om medicinska ingrepp på barn med atypiska kön och intersexuella. Intersexualism sätter vår syn på könsbestämning på sin spets.

Antiporrangrepp på bögar

På Lava debatterades också sexköpslagen. Det ställdes bland annat frågor om hur lagen förändrat situationen för sexsäljare och om det går att lagstifta bort prostitution. I panelen deltog bland annat sexarbetare.

När debatten om sexköpslagen höll på att avslutas började några i Nätverket mot porr och prostitution att dela ut flygblad, där det bland annat stod "Går du också på bögretoriken?". Det gjorde flera upprörda, men eftersom nästa program väntade fick folk i publiken ta den debatten med varandra.

Den spanska feministiska aktivistgruppen Grupo de Trabajo Queer från Madrid berättade om ett projekt där ID-handlingen används för att problematisera identitet. Själv hann jag inte få en uppfattning om aktivismen, vad deras definition av queer är eller hur papperslösa uppfattade aktioner där de symboliskt är inblandade. Jag ville inte missa Bruce berätta om hur han blev en konstnär som gör porrfilm. Då visade han också klipp från den film han håller på att klippa i Berlin. Den handlar om vänsterextremister.

Julklappar till grundskolan

Genom enbart beskrivningen av sexfilmerna på Shame tror jag några av dem kan skickas i julklapp till sexualundervisningen i grundskolan. Gör-det-själv-porrisen Arcade Trade (Samara Hulperin) om två skejtande killar låter som en sådan. Under kvällens intervju med Gravy Train!!!! kommer det fram att Junx är med i den filmen. Lämplig till sista skoltimmen är amatörfilmen Afterschool Special (Apriluscious) om ett gäng brudar som tänjer på leken efter skolan.

Om Bend over Boyfriend (Shar Rednaur) mest är gjord för killars njutning hade jag inte möjlighet att kolla, men den kan i alla fall få igång ett prat om att även tjejer kan känna lust att sätta på killar.

Ska vi inte prata om sexfilm?

Varför ska en blandad publik se sexfilm eller porrfilm på Kulturhuset? Porrindustrin, som är en börsraket och en våt dröm i kapitalismen sväller ju av förtyckande maktordningar. Betyder det att vi inte ska prata om sexfilm?

Det ses mycket porrfilm men det pratas lite om i vilket sammanhang den bli porrfilm, hur porrfilm görs, var den görs, vad den innehåller, hur den uppfattas, varför porrfilm lockar, olika typer av sexfilm och vad som krävs för att en sexfilm är bra.

En syn på vad som gör en sexfilm bra är att den görs utifrån att de som medverkar själva sätter gränsen för vad de vill vara med i, och utan att socioekonomiska villkor inverkar på gränsen. Och att det finns en handling. Sånt går inte hem i en börsdriven porrindustri. Men det finns filmer som görs så.