”Vår slogan blev: All makt åt alla folk”
| Publicerad: |
I våras blev den 75-årige svarta panterledaren Bobby Seale inbjuden av Göteborgs Pantrar för att berätta om sina erfarenheter från 1960-talet. Vad hade han att säga till svenska förortsungdomar flera decennier senare?
Det är januari 2012 i Göteborg. Majsa Allelin pratar i telefon med USAs svenska ambassad.
- Det gäller en medlem i Svarta Pantrarna i USA, som har varit ordförande för organisationen på 60-talet. Och vi vet inte hur de ligger till juridiskt, om de är stämplade som en illegal grupp nu eller om det är fritt för dem att resa till Sverige. Jo det har varit problem innan.
I andra änden av rummet berättar Murat Solmaz om hur folkhögskolan i Biskopsgården ockuperades av elever som ville förhindra nedläggningen 2010.
- Politikerna kom dit samma dag som vi ockuperade skolan, och vi körde över dem! Det stärkte självförtroendet enormt, jag har aldrig känt sån makt förut. Folket har makten egentligen. Alla eleverna hade en glöd i ögonen. Reinfeldt eller värsta akademikern kunde kommit framför oss, vi hade kört över dem allihop. Vet du vaför? För vi trodde på vad vi gjorde. De här politikerna, de brukar oftast inte göra det. Det var vår grej, det var vår dag, ingen kunde göra någonting.
Varifrån kom inspirationen till att bilda Pantrarna?
- Det måste finnas en länk till en annan tanke nånstans. Jag tror inte att en människa fungerar så att vi kan bara skapa nånting från ingenting. Jag blev inspirerad av en universitetsockupation som pågick i Österrike just då, och så tänkte jag tillbaka på när farsan ockuperade universiteten i Turkiet på 60-70-talet. Wow, vi kan också göra det i så fall! Vi förankrade ockupationen, vi gjorde den förorts-style!
När vi sen bildade Pantrarna var det hälften av dem som gick på Folkhögskolan med mig.
30 april står Bobby Seale, den förre ordföranden i Black Panther Party for Self Defense, i den paviljong på Vårväderstorget i Biskopsgården där Pantrarna från Göteborg höll sin första demonstration. Han är tillbaka i Sverige för att föreläsa och samtala om medborgerliga och sociala rättigheter. 75-åringen är full av energi och ber att frågor ställs för annars kan han babbla på hela dagen, säger han.

- Det känns historiskt för mig att vara tillbaka i Sverige. Första gången jag kom till Sverige 1969 var jag väldigt imponerad av de socialdemokratiska ideal och aktiviteter som pågick här.
Seale är här för att hålla tal på 1:a maj i Biskopsgården, och för att föreläsa på ABF och på Folkets Hus i Hammarkullen.
- Pantrarna har bjudit in mig för att berätta om mina erfarenheter, koncept och idéer, vilket är fantastiskt, jag är ärad. Vad är Svarta Pantrarnas roll idag? Vad jobbar han själv med?
- Före detta Svarta Pantrar har bildat ett organiserat ramverk som vi kallar för The National Alumni Assosication of the Black Panther Party. Dessa före detta medlemmar har idag doktorstitlar, olika examina och är politiker på både delstats- och nationell nivå. Jag själv föreläser på universitet runt om i världen och även i USA.
Vi jobbar fortfarande för att skapa nya ekonomiska metoder som ska vara vettigare för människor. Som ger politisk, ekonomisk och social rättvisa tillbaka till människorna.
I januari frågar jag Murat och Majsa om varför de fastnade för Svarta Pantrarna, vad det var som kändes relevant, om de kände igen något. - Jag kan inte tänka på någon annan organisation som förenat en klasskamp med den antirasistiska kampen, säger Majsa. Någon som jobbar med förorter och samma sociala problem nu som det var då. Så de blev en inspiration till det här kollektiva lärandet.
- Det var inte så att jag letade efter inspiration, fyller Murat i.
Bobby Seale har själv tidigare berättat i intervjuer om hur han först politiserades av att läsa Jomo Kenyattas bok Facing Mount Kenya, för att därefter gå vidare till att lyssna på Martin Luther King och senare Malcolm X. I Biskopsgården får han frågan om det behövs ett Svarta Pantrarna i Sverige?
– Ja, ni kan behöva ett bra Svarta Pantrarna i Sverige, svarar han. Så länge det är progressivt. Det nya Svarta Pantrarna i USA som existerar har en rasistisk retorik och jag gillar det inte. Så länge man har en grupp av progressiva personer som förstår sammanhang kan man göra motstånd mot de här rörelserna. Människor måste utbildas och enas i ett motstånd mot alla former av rasism och om de unga Pantrarna gör detta så är det rätt.
Vi jobbar fortfarande för att skapa nya ekonomiska metoder som ska vara vettigare för människor. Som ger politisk, ekonomisk och social rättvisa tillbaka till människorna.
- Vår slogan i Svarta Pantrarna var "All power to all the people" - oavsett om du var vit, svart, blå, röd, grön, gul eller prickig. Det handlade om hur folket skaffar sig mer ekonomisk, politisk och social rättvisa.
- Med de finansiella krascherna som pågår och människor som förlorar sina hus och jobb, så är vår gamla tiopunktsplan lika relevant idag som den var för över 40 år sedan. Det är det jag fortfarande försöker genomföra vid 75 års ålder.
Den tiopunktersplan som Seale nämner var sammanfattningen av ett reformprogram som behandlade svartas ekonomiska och sociala situation i USA.
- Jag höll föreläsning om oss, Pantrarna, på min gamla gymnasieskola, säger Majsa. Det var historielektion, så jag började med att skriva upp alla punkterna. Och det är sjukt hur aktuella de punkterna fortfarande är. Det är verkligen så här: Housing. Det är: Jobs. Det är: Education. Det är allting som är aktuellt idag. Det fick mig att känna att man är en del av det kollektivet fortfarande, det finns en länk.
Murat berättar att Bobby Seale hämtade hälften av punkterna från den amerikanska konstitutionen.
- Han sa: Vi vill att ni gör det ni säger på pappret. Om ni skriver det på pappret så gör det också i praktiken.
Finns det något specifikt ni har kunnat plocka från Svarta Pantrarna, nån metod? Har ni också ett program?
- En grej som vi försöker utveckla nu är läxhjälpen, säger Majsa. Det finns ett behov, och det kan kopplas samman med: We want decent education, we want to learn our history. Vi vill ha samma förutsättningar att ta del av utbildningsväsendet. Det finns en enorm segregation i skolan, den stora faktorn är vilken social bakgrund du har, det är det som avgör. Eftersom vi riktar oss till ungdomar för närvarande så är skolan en aktuell sfär. Och Murat tycker att de följer en princip, inte det specifika.
- Vi kämpar för en fritidsgård, det gjorde inte de. Men det är principsakerna vi arbetar med: gräsrötterna, att fånga upp den frustration som finns, och kanalisera den åt rätt håll för att få någonting konstruktivt tillbaka. Vi är en gräsrotsorganisation som Svarta Pantrarna, och vi fångar människors uppmärksamhet. Jag vill göra nånting konkret i förorten, och förändra den i praktiken.
På första maj står Bobby Seale på en scen vid Svarte Mosse i Biskopsgården. Det är festivalstämning. I publiken finns ungdomar från området, men också tillresta aktivister från organisationen Megafon i Husby, och demonstranter från olika vänsterorganisationer som letat sig hit efter tågen i centrum. Seale berättar om hur han försökte lära sig själv om svart historia, om hur Franz Fanons bok Jordens fördömda blev läst "framlänges, baklänges och sidlänges". Han går igenom de tio punkterna i programmet från 1966.
- I programmet pratar vi om anställning och om bostäder. Vi börjar forska och förstå, debattera och inse, veta att vi befann oss i en klasskamp, och vidare: att ras användes som bas i denna klasskamp.
Publiken applåderar och visslar.
- Vi började bygga koalitioner tillsammans med 35 andra organisationer. Vi talade om mänskligheten i stort, och vi såg helhetsbilden. Vår slogan blev: All makt åt alla folk.
En version av den här artikeln publicerades i Fria Tidningen 5/5 2012.
![[Yelah]](/images/yelah.png)
![[feed-ikon]](/images/latest.png)
![[För kännedom-icon]](/images/kannedom.png)
![[klasshat.com]](/images/ads/klasshatmed.png)
![[Fria Tidningen]](/images/ads/FT_banner_yelah.gif)