Fredag 26 mars 2004
Internet var 1994 något nytt som få hade tillgång till. Men en teknisk utveckling som liknats vid en revolution, IT-boomen, stod för dörren och tre år senare kom det sista numret av papperstidningen Yelah. Ett försök med en tematidning har senare gjorts samt en gratistabloid med namnet Argument. Men liksom bokutgivningen, radio och andra projekt inom ägarföreningen är detta verksamheter som gjorts och görs vid sidan av tidningen Yelah som kontinuerligt utkommit sedan 1994.
Den oberoende frihetligt socialistiska mediegruppen Yelah jobbar i första hand med opinionsbildande journalistik men har alltså inga gränser för vilken typ av medier som produceras. Nätsajten har dock funnits sedan starten, den där våren i Helsingborg, och utgör i backspegeln också en slags historieskrivning.
Nedan följer en svepande genomgång över de radikala åren 1994-1999 via några av de områden som bevakades av Yelah. Direktlänkar till artiklar finns i texten för dem som vill göra en noggrannare tillbakablick.
I Yelahs premiärnummer, då tidningen fortfarande alltså går under namnet Svart Press, ställs "den enda relevanta frågan , eller i alla fall den fråga som skulle kunna göra den här tidningen mer relevant än alla andra som startats i liknande syfte /.../ Varför har alla misslyckats hittills? Varför är syndikalismen/anarkismen mindre och (till grundtankarna) okändare än någonsin i en tid när ännu mer än vanligt talar för dem?"
Artikeln blir en apell riktad mot den frihetliga vänstern. En apell vars frågeställning och slutsats fortfarande är aktuella för Yelahs verksamhet. "Det är därför de frihetliga medvetet måste bygga plattformar för att definiera inte bara sig själva och sin praktiska vardagskamp (som den fackliga) i förhållande till det större sammanhanget, utan samtidigt tolka den växlande världskartan utifrån sin antiauktoritära och solidariska insikt."
I första numret kunde Yelah också berätta om det zapatiska indianupproret i Mexiko som hade utbrutit vid årets första dag. Ett uppror som Yelah skrivit mycket om under åren och flera gånger har tidningen också besökt Chiapas, området i Mexiko där rebellerna är som starkast.
Vidare handlar nummer 1 om solenergi som en framtida energikälla och om vegeterianism samt totalvägran. Den senare, tillsammans med kanske inte lika fullt bombastiska ordval som andra anarkistiska publikationer, gav Yelah ett seglivat rykte som pacifistisk. Någon sådan etikett erkänner inte Yelah av i dag men för flera i den första generationens tidningsmakare var pacifismen, liksom vegetarianismen, en viktig del för deras engagemang i tidningen. Det hindrade inte att tidningen skrev positivt om mer konfrontationsinriktade grupper, som Folkmakt, och deras arbete bland så kallat vanligt folk. Det viktiga för tidningen, då som nu, var att nå ut till de redan icke "frälsta" och första numret tog också upp omöjligheten att leva utanför samhället. "Vår roll som anarkister måste vara att leva i samhället", konstaterade man.
Nummer två utkom samma år och bekräftade den inslagna publicistiska vägen. Djurens befrielsefront skrev om den "Djuriska revolutionen" och Plogbillsrörelsen slog ett slag för freden. I andra numret publicerades också den första av två artiklar om religiösa sekters psykologi. En kanske typisk artikelserie för en tidning med en starkt antiauktoritär hållning.
De följande tre numren utkommer under följande tre kalenderår. Nummer tre trycks således 1995 och förutom de religiösa synades nu också de vänsterpolitiska sekterna. Strålkastarljuset riktades främst mot de trotskistiska grupperna men även de maoistiska och stalinistiska.
Det världspolitiska skeendet har alltid synts i Yelahs spalter. Även om det skulle dröja till april 2000 innan tidningen blev ett nyhetsmedia, med framförallt mycket utrikesrapportering, så blev omvärldsanalyser tidigt ett viktigt inslag. Det pågående kriget i Bosnien färgade artikeln om de vänsterpolitiska sekterna och bereddes också en längre analys i nummer tre.
Yelah har som en av få vänstermedier intresserat sig för tecknade serier. I nummer fyra publiceras de första i en rad artiklar om denna konstform. Dels tittade numret på ett par amerikanska serier och så innehöll den en längre analys (1996:2) om serier som färgats av politik.
I nummer 4 publiceras också den första artikeln om Mumia Abu-Jamal, skriven av honom själv. Mumia är den svarte dödsdömde amerikan som blivit symbol för kampen mot ett rasistiskt rättssystem. Ett fall som väckt en global frigivningskampanj vilken Yelah också återkommit till många gånger under åren.
I nummer fem är åter igen zapatisternas uppror i fokus. Det är fortfarande två år kvar innan den antikapitalistiska globaliseringsrörelsen gör entré, i alla fall i västvärlden, i form av massprotester vid World Trade Organisations möte i Seattle. Men så här i backspegeln kan man se att globaliseringsfrågorna i och med detta nummer blir ett tydligt inslag i tidningen. Zapatisterna har kallats den "första post-kallakrigsgerillan", "den första som riktar sig emot den globaliserade ekonomin, snarare än mot den numera mindre betydelsefulla nationella politiska makten."
Följaktligen granskas också nutidens kolonialism i form av Internationella valutafondens (IMF) strukturanpassingsprogram och i en översatt intervju med professor Noam Chomsky uppmanar han vänstern till att anpassa sig till de nya förutsättningarna för klasskampen: "...de transnationella företagen kontrollerar en mycket stor andel av världens handel och investeringar."
Världen och Yelah är i förändring.
"Sedan 1994 har vi arbetat med att presentera en intressant, frispråkig och öppen anarkistisk. Det tänker vi fortsätta med."
1998 läggs papperstidningen Yelah ned men fortsätter att utkomma på nätet. I februari 1998 är det premiär för månadsmagasinet Yelah. Nya medarbetare har tillkommit och redaktionen är optimistisk om tidningens framtid och ser en rad angelägna bevakningsområden i tiden:
"Porrmotståndare blir angripna av polisen i Malmö, miljöaktivister fortsätter sin kamp mot motorvägsbyggen i Stockholm, kvinnor och barn massakreras av paramilitära styrkor i Chiapas, Mexiko, nyliberalismen stärker sitt grepp genom nya internationella avtal, hamnarbetarna i Liverpool tvingas avbryta sin två år långa kamp, lokalt baserade grupper i förorterna lyckas bryta miljonprogrammens negativa påverkan, infödda och inflyttade arbetslösa i Frankrike och Tyskland kämpar tillsammans för ett drägligt liv."
Redan några månader senare sjösätts planerna på en veckotidning. Från augusti utkommer Yelah som veckotidning, den så kallade "Veckans Yelah", med sporadiskt utgivna temabilagor som ligger uppe på sajten under en månad. Under premiärmånaden är det nyliberalismens rappliga teoribygge som sätts under lupp
1999 började vi äntligen göra något åt mansdominansen i redaktionen och i spalterna. En del av förklaringen till att både fasta och externa skribenter i stor utsträckning dittills varit män, framförallt yngre sådana, har säkert sin förklaring i att internet under de första åren hade sin starkaste dragningskraft hos data- och teknikintresserade grabbar. Men det är förstås långt ifrån hela sanningen. Yelah hade ju tidigare också kommit ut som papperstidning och även många andra vänstertidningar på papper domineras av män.
I februari ges i alla fall ett kvinnoseperatistiskt nummer ut, det vill säga ett nummer där bara kvinnor skriver. Det skulle året efter följas upp med kvotering av krönikörer och ledarskribenter. Vi har också uppnått en bättre könsfördelning. Men om vi ska vara ärliga är det bara periodvis sajten haft en jämn fördelning av kvinnor och män. En återkommande intern kritik har handlat om bristen på genusperspektiv i texterna oavsett vem som skrivit dem.
Yelah genomgick en drastisk omvandling från början av 1998 fram till tre månader in på år 2000. Från tidskrift med minst ett nummer om året till månadsmagasin med veckobilaga. Pressmeddelanden från olika organisationer och aktivistgrupper gjorde att vi kände behov av att öka utgivningstakten takten ytterligare. Inför millennieskiftet var redan arbetet med en ny sajt och daglig uppdatering påbörjat.