2001 kan vara 1984

Likadant år 2001 - det andra innebördsmättade framtidsåret från min uppväxt. Inte har rymden blivit koloniserad i den utsträckning jag trodde utifrån Kubricks filmvision (baserad på Clarkes roman). Inte är rymdskepp lika vardagligt som ett nedslitet pendeltåg.

Beskrivningskraften finns ändå kvar - fast med en kuslig fördröjning - jag fruktar nämligen att om vi inte är väldigt många som snabbt och resolut gör någonting åt saken kan vi så småningom konstatera att 2001 var det år då vi trädde in i 1984.

Göteborgskravallerna och det USA-ledda terrorkriget handlar i grunden om samma sak. Det handlar om hur makten utnyttjar några oursäktliga men likväl förståeliga (= möjliga att förklara) fenomen - stenkastning mot poliser respektive förödande terrordåd - för att slutgiltigt införa kontrollstaten och en kvasitotalitär ordning. Med permanent krig och ideologiskt monopol som karakteristiska inslag.

"Den som inte är med oss är mot oss". Så uttrycker USA:s president det faktum att avvikande ställningstaganden hädanefter inte kommer att tolereras. Speciellt inte om ställningstaganden blir som de bör vara - nämligen uttryckta i handling.

USA:s krig och hotande storkonflikt dominerar, men det får inte skymma vad som händer på hemmaplan. Vi måste behålla det breda seendet - lokalt och globalt.

Laglösheten på gatan i Göteborg 14-16 juni börjar nu blekna i jämförelse med laglösheten under de efterföljande processerna.

I några extrema fall blir det inte ens processer. Demonstranter skjuts ned på ett sätt som faktiskt tycks mer oförsvarligt än det var i Ådalen 1931. Men det prövas inte ens i rätten. Och överåklagarens beslut om detta är antingen förbluffande okunnigt eller fräckt desinformerande.

Samtidigt får unga människor fleråriga straff på löpande band - i regel efter summariska åtal och ofta med grumlig eller obefintlig bevisning.

Göteborgsprocesserna skiljer inte mellan fyra naturliga huvudkategorier bland åtalade demonstranter: 1) de som i förväg varit inställda på upplopp, 2) de som ryckts med av situationen (alla som varit på fotbollsmatch vet vad jag talar om), 3) de som reagerar i blint ursinne (alla som varit slagsmål, t ex i skolan, vet vad jag talar om) och 4) de som agerat i rent självförsvar.

Jag blev förbluffad när jag läste åtalen och fann samma identiska formulering i nästan alla: "gärningarna är att bedöma som synnerligen allvarliga eftersom de ingår i upplopp som varit planerade, förberedda och organiserade". När exakt samma formulering sedan återkommer i domsluten, som motivering för fleråriga fängelsestraff för 18-25-åringar som aldrig tidigare varit straffade - då är jag inte längre förbluffad, då blir jag rädd.

Några var säkerligen förberedda för upplopp, men hur kan själva upploppen vara planerade när alla vet att polisens proportionslösa järnring kring Hvitfeldtska var det som satte igång en händelsekedja som ingen kunde förutse?

Liksom missilerna mot muslimer kommer domarna i Göteborg blott att skapa förnyad misstro bland medborgarna. Misstron kommer i sin tur leda till hat och våld. Eller till ökad medvetenhet och slagstyrka. Häri ligger ett avgörande val.

Det hänger nämligen på oss om det verkligen blir ett 1984. Vissa vill göra Jaldungs ökända förklaring "De får skylla sig själva om de umgås med terrorister" till allmän lag. Det kan gälla islamister, veganer, socialister, socialliberaler, anarkister, gråsossar eller andra som hotar civilisationen så som Bush och Persson vill ha den.

Kom ihåg att maktens aggressivitet blott är ett tecken på att den känner sig hotad - hotad av en ny, stark och snabbt växande radikalism. Rörelsen är splittrad och luddig, men den är flexibel och förhoppningsvis läraktig.