Måndag 26 november 2001
Spike Lee är tillbaka med en stark film om Huey P Newton, grundaren av Black Panthers, Svarta pantrarna. A Huey P Newton Story är en 90 minuter lång monolog. Men den känns snarare som en boxningsmatch.
Huey P Newton spelas av Roger Guenveur Smith som sitter ensam på en scen i ett fängelse, inspärrad och omgiven av en lyssnarskara. Han berättar vad Svarta pantrarna gjorde och hur de bemöttes. Spike Lee varvar politiskt dödligt allvar med humoristiska anekdoter från Huey P.s liv. Ibland brister Huey P ut i dans, skuggboxning och spasmiska ryckningar.
Huey P berättar nervöst om hur svårt han har för att tala inför folk. Han är ingen ledare säger han bestämt. Folk tror de har behov av en ledare men i stället måste alla tänka och agera själva menar han.
Monologen varvas med scener från media, polisvåld och det vita amerikanska etablissemangets fördömande av Svarta pantrarna. Huey P skrattar åt deras beskrivning. Svarta pantrarna handlade inte enbart om att beväpna sig och försvara sig mot ett systematiskt, rasistiskt våld. Deras främst arbete bestod enligt Huey P av att bygga en revolutionär infrastruktur. Svarta pantrarna bedrev utbildning, matprojekt och husprojekt åt svarta, fattiga. Det var det som utgjorde det riktiga hotet mot staten. Det var det som skrämde makten, menar Huey P. Det där med vapen var bara en bisak. Dessutom höll de sig till lagen och därför ändrades vapenlagen.
Huey P förklarar tydligt Svarta Pantrarnas krav: frihet, utbildning som inte hjärntvättar dem, bostäder, mat och fred. Svarta pantrarna vill nå ett fritt, demokratiskt och fredligt samhälle. Rätten att försvara sig mot våld och övergrepp är självklar för Huey P.
Huey P menar att revolutionen ständigt pågår. Orättvisor och motstånd. Övergrepp och självförsvar. Huey P sköts 1989 av några langare. Han var själv missbrukare. Genom hela filmen kedjeröker han konstant. Han kommenterar också aktuella händelser som terrordåden mot World Trade Center. Detta gör berättelsen mer aktuell och levande. Monlogen varvas med filmsekvenser från media och 1960- och 70-talets övergrepp och medborgarrättsdemonstrationer i USA.
Huey P gillar blues men han försår inte riktigt den där nya musiken som han hört kallas rap. Han berättar tragiska och komiska historier från sin uppväxt i södern. Som barn lärde han sig att inte blint acceptera auktoriteter vilket ledde till problem i skolan. Hans far lät sig inte förtryckas och det är vad hela Huey P s kamp handlar om. Han läste krimonologi för att kunna välja rätt kriminell bana. Sedan märkte han att det inte var det man fick lära sig.
I stället blev han svart revolutionär och grundade en rörelse som dagens politiska grupper kan lära mycket av.
Läs även om:
Bangkok Dangerous - en pang-film från Thailand
En förtvivlad kille på väg åt helvetet
En svart panter
Sex, våld och knark
Solens mörka fläckar