Facit: 5 000 dödade
civila afghaner - rena
fyndpriset!

Imperialismens feminister gnuggade sig nymornat i ögonen. Kipling revival! Den vita kvinnans börda. I november släpptes lägligt nog en amerikansk statlig utredning med titeln "Report on the Talibans War Against Women". Rapporten innehåller många vackra ord om frihet och jämställdhet. Afghanska kvinnor ska ha rätt att själva välja sina roller i det framtida Afghanistan.

Feministiskt teparty

Samma månad störtar Laura Bush till sina förtryckta medsystrars hjälp: hon anordnade en tebjudning. Gästerna? Afghanska kvinnor förstås. Inte behövs det väl någon närmare precisering? Inte kan det väl ha någon betydelse vilka afghanska kvinnor som representerar de afghanska kvinnorna? Presidenthustrun talade med rörd stämma om kvinnors rättigheter. Nämnde någon den amerikanska antiabortlobby? Eller det amerikanska stödet till Saudiarabien och Kuwait? För att inte tala om det tidigare stödet till talibanregimen? Självklart inte.

Naturligtvis är det hyckleri. Det är hyckleri när Laura Bush framställer sig som en förkämpe för de afghanska kvinnorna. Det är hyckleri att slå sig för bröstet för att man ger riktat bistånd åt utvalda kvinnoorganisationer för att formellt arbeta för kvinnors rättigheter, när man samtidigt bedriver och legitimerar en global ekonomisk och militär politik som fördjupar klassklyftor och slår undan benen för gräsrotsbaserade rättviseprojekt. Lite bistånd här, lite bistånd där. Nog är det feministiskt - det händer att projekten är riktade mot kvinnor. Att sedan IMF och Världsbanken tillintetgör möjligheterna för många länder att skapa en fungerande offentlig välfärd är inte så viktigt. Riktiga feminister behöver inte offentlig välfärd.

Feministiska bomber - de verkligt smarta bomberna

November: teparty. Januari: femtusen dödade civila afghaner. Inget nämnt om alla de som stympats för livet i samma bombattacker. "Collateral damage", som det så fint uttrycks i militärpolitiska sammanhang. Några afghaner hit eller dit. Kvinnor. Män. Barn. Namnlösa. Ansiktslösa. Shit happens. Eller som Colin Powell sade om de irakiska civila som omkom i USA:s precisionsbombningar av Irak: "Det intresserar mig inte särskilt mycket".

Nu när USA har försäkrat sig om sitt inflytande i regionen så kan man lämna de finfina feministiska hänsynen åt sidan. Den imperialistiska omsorgen om de talibanska kvinnorna var aldrig något annat än en förevändning och ett moraliskt rättfärdigande för en imperialistisk makt att gå in och störta en regim som man tidigare skänkt sitt stöd. Ett spel för gallerierna. 1997 lade amerikanska diplomater ned avsevärd möda på att uppvakta talibanregimen för att få klartecken för att dra en oljepipeline genom Afghanistan. Det som USA inte kunde uppnå genom andra medel har man nu försäkrat sig om genom bombningar: ökade vinster för de amerikanska oljebolagen.

Några tusen civila döda - olycksfall i arbetet

Efter att ha applåderat hur Afghanistan bombats sönder och samman jäste högern i all sin självgodhet när den nya regimen på klassiskt imperialistiskt manér tillsattes von oben. "Vi hade rätt, ni hade fel" var budskapet från de borgerliga ledarsidorna. En seger var vunnen. Visserligen hade man inte hittat Usama bin Ladin, men vunnit hade man. Nog hade man jagat bort eller tagit livet av de kvinnoförtyckande terroristmedlöparna talibanerna. Att några tusen civila strök med på köpet får betraktas som olycksfall i arbetet. Nog hade kvinnorna i Kabul jublande kastat av sig sin ansiktsbeklädnad inför Business Weeks fotografer. Att det sedan vittnades om att många av bilderna var arrangerade av sensationslystna fotografer talades det inte så högt om. Att övergrepp på kvinnor systematiskt begåtts även av Norra Alliansens soldater och befälhavare talades det heller inte så högt om. Nog hade två av trettio poster i interimsregimen tillfallit kvinnor. Sensationellt.

Kampen fortsätter. Filippinerna nästa. Måhända Somalia därnäst? Ingen uttrycker det bättre än vår favoritfeminist Laura Bush:

"Because of our recent military gains in much of Afghanistan, women are no longer imprisoned in their homes. They can listen to music and teach their daughters without fear of punishment. Yet the terrorists who helped rule that country now plot and plan in many countries. And they must be stopped. The fight against terrorism is also a fight for the rights and dignity of women."

Bombningarna ger legitimitet åt andra regimer

Bortom Afghanistans gränser har de amerikanska bombningarna skänkt legitimitet åt andra regimer att slå ner på den interna oppositionen. Mycket riktigt följdes Israels premiärminister Ariel Sharons påpekande om att Israel hade sin Usama bin Ladin av intensiv repression gentemot palestinierna. Kvinnor. Män. Barn. Namnlösa. Ansiktslösa. Shit happens. Feministiskt så det förslår.

Hur var det nu Madeleine Albright sade om de döda irakiska barnen... "It is a small price to pay"..?

Tips: Laura Bushs radiotal finns på USAs utrikesdepartements hemsida som en del i rapporten "Report on the Talibans War Against Women".