Måndag 22 april 2002
Den franska tidningen Liberatión har rubriken "Le Pen, le choc" (Le Pen - chocken) i dagens rapport från första omgången i presidentvalet. Men med viss eftertanke behöver man inte känna sig chockad. Det franska valsystemet gynnar inte den splittrade vänstern, däremot den nyfascistiske Jean-Marie Le Pen och hans parti Nationella fronten.
Det låga valdeltagandet visar på ett lågt förtroende för det odemokratiska valsystemet, där två kandidater som sammanlagt (!) får stöd av bara 25 procent av fransmännen nu ska göra upp om makten.
Det låga valdeltagandet visar också på ett lågt fötroende för det politiska etablissemanget, där högern och det så kallade socialistpartiet driver i stort sett samma politik.
Sedan 1965 har andelen soffliggare i franska presidentvalet närapå för dubblats från 15 till 29 procent. Detta är lätt att förstå. De två främsta kandidaterna till presidentposten har varit gaullisternas Jacques Chirac och socialistpartiets Lionel Jospin. Båda står för en mitten-höger-politik med fler poliser som den påstådda lösningen på Frankrikes sociala problem.
Vänsterpartiets systerparti i Frankrike har fungerat som stödparti för socialistpartiets regering de senaste åren. Och på så vis har det gamla kommunistpartiet förlorat det lilla förtroende de haft hos franska vänsterväljare. Endast 3,4 procent röstade på kommunistpartiets kandidat, vilket är en extremt låg siffra för ett parti som för 30 år sedan fick över 20 procent i presidentvalet.
Men varken kommunisterna eller socialistpartiet har längre något förtroende hos vänsterväljarna, eftersom de under sin tid i regeringen inte gjort något för att skapa en politiskt progressiv förändring, utan i stället bara administrerat en högerpolitik.
Tre trotskistiska partiers kandidater fick sammanlagt över 11 procent. Med andra ord har den icke-etablerade vänstern gjort ett ovanligt bra val. Men det märks inte i det franska valsystemet.
Faktum är att Jean-Marie Le Pen inte fick fler röster i detta presidentval än i förra presidentvalet. Men den massiva valbojkotten från 29 procent av väljarna drabbade socialistpartiet och kommunistpartiet. Därför står nu högern mot extremhögern inför slutomgången i franska presidentvalet.
Valresultatet är ett stort misstroendevotum mot socialistpartiet och kommunistpartiet i Frankrike. Vad som nu behövs är att den nya vänstern bygger upp andra politiska strukturer som förmår utmana både det borgerliga höger-mitten-etablissemanget och nyfascismen i den franska södern.
Men när Yelah dessutom påpekar att det finns stora problem med sexism och machobeteende inom vänstern, så börjar RF spotta.
Varför så arga hörni?
Yelahs redaktion