Terroristlagstiftning och
Göteborgsdomar hotar
rättssäkerheten

Efter den 11 september har diskussionen kring terrorism tagit fart, konstaterar Alice Åström inledningsvis. FN har länge försökt att göra en definition på terrorism men det har varit svårt eftersom grupper som man inte ser som terrorister, som exempelvis ANC i Sydafrika, hamnat innanför definitionen.

Inom EU har man under det senaste halvåret utarbetat lagar mot terrorism och man har slagit fast att globaliseringsrörelsen och gatstenskastare under toppmöten inte ska klassas som terrorister. Enligt Alice Åström har dock det spanska ordförandeskapets arbetsgrupp mot terrorism på ett medvetet sätt försökt att få demonstranterna till att vara terrorister. Hon ser stora risker i hur diskussionen förts och hur lagarna och dess tillämpning kan bli.

- Det handlar inte alls om att bekämpa terrorism, ändå hänvisar man till den 11 september, utan det handlar om att ge staten ökade kontrollmöjligheter och ökade möjligheter till repression, säger Alice Åström.

Den 29 maj ska det beslutas om terroristlagstiftningen i den svenska riksdagen och hittills har det varit väldigt lite offentlig debatt. Alice hoppas på mer diskussion:

- Om man slåss för rättsäkerhet och mänskliga rättigheter finns inte en chans att man kan stå bakom terroristlagarna, säger Alice Åström.

Sanningen kommer komma fram

Efter en paus med musik av Mikael Wiehe var det dags för Erik Wijk, författare och ledarskribent på Yelah.net, att gå upp på scenen och prata om rättsprocesserna efter Göteborg. Han konstaterar att det har varit två rättskandaler, det är dels de rättegångar som inte varit och dels de rättegångar som varit. Trots att det var tre gånger fler demonstranter som fick uppsöka sjukhus än poliser och 200 anmälningar mot polisen har inga poliser dömts för något brott och förundersökningar har lagts ner.

Erik Wijk ställer sig tre frågor i anslutning till domarna: 1) är det rätt personer som dömts? 2) är gärningen som personen anklagas för verkligen ett brott? och 3) är straffen rimliga? Han tar sedan upp exempel där det finns oklarheter i rättegångarna med bevis som förvanskats, högst tveksamma vittnesmål från polisen och andra underligheter.

Erik Wijk tar också upp det faktum att domarna har varit politiska. I nästan hälften av rättegångarna har den tilltalades politiska tillhörighet tagits upp, vilket inte ska tas upp.

- Det är uppenbart för de flesta att det har varit politiska rättegångar.

Straffen för de som har uppgett att de är politiskt aktiva har varit mycket hårdare. Erik Wijk tar upp ett exempel med en göteborgare som inte var politiskt aktiv, men väl var aktiv i stenkastandet, och en italienare som bor i Norge och kastade några föremål. De två fallen liknar varandra ganska mycket men italienaren dömdes till ett mycket hårdare straff, trots att han inte var lika inblandad i stenkastandet som göteborgaren. Italienaren var dock politiskt aktiv.

- Sanningen om detta kommer att komma fram, bara vi är tillräckligt många som protesterar. Jag är faktiskt optimistisk, säger han.

Göteborg var en historisk vändning

Avslutningsvis pratade Tord Björk om Göteborgsdomarna i ett historiskt perspektiv. Han menar att det som hände i Göteborg på inget sätt är nytt. Det är dock en vändpunkt.

- 190 år av politisk svensk historia har krossats. Kravaller har skett tidigare men då har de resulterat i framsteg säger Tord Björk.

Han menar att de kravaller som skett tidigare lett till en diskussion som resulterat i ett mer demokratiskt och öppet samhälle. Resultatet av Göteborg har varit ett mer slutet samhälle där både demokrati och rättsäkerhet hotas.

Avslutningsvis presenterade Tord Björk det nystartade demokratinätet, ett nätverk som bildats för ökad rättsäkerheten, i synnerhet efter Göteborg.

Som arrangör för seminarierna står Nog, en grupp som bildades efter Göteborg och som arbetar mot den ökade statliga repressionen.