Yelah.net tar i en serie artiklar inför valdagen den 15 september pulsen på de utomparlamentariska organisationer som de senaste åren gjort sig hörda inom den globala rörelsen för rättvisa.

SAC: "Hys inga illusioner - kapitalet vinner i år också"

SAC-syndikalisterna är en fackförening som organiserar alla arbetare i alla yrken. Organiseringsmodellen är lokala samorganisationer med lokalt självstyre. SAC har inte slutit kollektivavtal med Svenskt näringsliv och kan därför agera utanför dess bestämmelser. SAC har i dag runt 8 000 medlemmar.

1. Vad tycker ni är grunden för ett välfärdssamhälle?

För det första är grunden materiell. Produktionen måste vara tillräckligt stor. För det andra måste den klass som skapar alla samhällsnyttigheter vara så välorganiserad att den åtminstone kan säkra sig en viss ekonomisk trygghet. Välfärden är inte en allmosa utan en återerövring av en del av det överskott som de arbetande blivit bestulna på.

2. Har samhällsideologier en stor betydelse i samhället i dag?

Människors kollektiva tankar om hur de ser på samhället de lever i och hur de skulle vilja förändra det är alltid av stor betydelse. Det är så motståndet reorganiseras, ständigt, på nytt. Den dominerande kapitalistiska ideologin har stor betydelse. Den manifesteras inte så mycket i form av debattartiklar och livliga diskussioner. Genom den globala kapitalismens dominans som system är den kapitalistiska ideologin normen.

3. Hur ser ni på FN:s roll i världspolitiken?

SAC är medlem i svenska FN förbundet. För nuvarande finns ingen livlig debatt om FN i SAC. När det gäller internationellt arbete prioriterar vi samarbetet med våra systerorganisationer och andra kämpande folkrörelser.

FN har en viktig roll att spela globalt för att skapa en säkrare och en bättre värld. Samtidigt är det uppenbart att FN inte är en självständig god samarit som kan lösa alla problem. FN har ända sedan starten varit en arena för maktkamp mellan olika politiska och ekonomiska intressen. FN:s byråkrati är många gånger ineffektiv och kostsam. Det finns mycket att kritisera hos FN, men vi föredrar en värld med FN framför en utan.

4 a) På vilket sätt yttrar sig rasism i det svenska/europeiska samhället?
b) Har ni märkt ökning/minskning, och vad är orsakerna till ökningen/minskningen enligt er?

a) Rasismen i Sverige och Europa har en lång historia. I dag yttrar den sig på många olika sätt. Det gäller möjligheterna att få sälja sitt arbete, Att få hyra bostad, att få resa fritt, hur bemötandet är från myndigheter och infödda medborgare. Rasismen yttrar sig också i en diskriminerande lagstiftning.

b) Ser vi på den europeiska rasismen under de senaste hundra åren kan vi nog konstatera att den både minskat och delvis förändrat karaktär. Två Stora förändringar i europeisk politik, som i viss mån hänger samman, ligger bakom den här minskningen; andra världskrigets slut och kolonialväldenas upplösning. Rasismen är inte längre rumsrent politiskt eller "vetenskapligt" allmängods.

På lite kortare sikt, säg de senaste tio åren, är bilden en annan. Mer eller mindre öppet rasistiska partier har i en rad europeiska länder haft relativt stora framgångar i valen. (Orsakerna är många. Efter murens fall och de statskapitalistiska diktaturernas kollaps förlorade de leninistiska rörelserna i väst mycket trovärdighet. De socialdemokratiska och socialistiska partierna har i många länder fört en alltmer nyliberal politik. De politiska eliterna för en politik med allt mindre folklig förankring. Korruptionen inom de politiska systemen har ibland varit omfattande. Arbetstakten och produktionskraven ökar samtidigt som de sociala skyddsnäten försvagas.) De högerpopulistiska rörelserna kommer med löften om enkla lösningar på de problem folk har vid de kraftiga sociala och ekonomiska omvälvningar och kriser vi upplever i dag.

I stället för att angripa den kapitalistiska normen väljer de nostalgin som politisk vision. Det är en falsk vision om en förfluten värld i ett rosa skimmer av trygghet, nationell stolthet och ordning. Det är en attraktiv vision för många bittra människor. Rasismen är en viktig komponent i deras recept, men bara en.

Har rasismen ökat? Kanske. Vad som definitivt ökat är människors upplevelser av osäkerhet, otrygghet, stress och alienation.

5. Vad är er hållning till arbetskraftinvandring?

Människor som kommer hit för att sälja sitt arbete betraktar vi som våra kamrater. Vi accepterar inte att de på något sätt behandlas sämre än våra andra kamrater. De kamrater som tvingas arbeta under sämre förhållanden än vi andra skall dras med i kampen för bättre villkor, inte jagas ur landet.

Vi har ingenting emot så kallad arbetskraftsinvandring. Men vi ställer Inte upp på någon splittring av den arbetande befolkningen i A- och B-lag.

6 a) Hur tycker ni att jämställdheten i samhället kan stärkas?
b) Kvinnomaktutredningen 1998 föreslog en utredning för att undersöka frivillig jämställdhetsmärkning i företag och organisationer (enligt modellen miljömärkning). Nu är den klar och den föreslår en sådan märkning från den 1 juli 2003 - vad anser ni om det?

Vi har inte diskuterat jämställdhetsmärkning. Det kanske är bra, men lika lite som miljömärkningen löser miljöproblemen lär jämställdhetsmärkning utplåna de patriarkala strukturerna. Det finns många reformer som kan göras för ett mera jämställt samhälle. Exempelvis skulle en arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön vara bra för jämställdheten.

För oss hör den feministiska kampen nära ihop både med den dagliga fackliga kampen och kampen för ett frihetligt socialistiskt samhälle. Jämställdheten stärks bäst genom att vi organiserat, tillsammans och utan ombud kämpar i vår vardag. För att fullständigt avskaffa de förtryckande relationer som vi kallar kapitalism och patriarkat är en social revolution nödvändig.

7. Vad bör vara fokus i miljöpolitiken enligt er?

Det blir alltmer uppenbart att den kapitalistiska världsordningen har mycket svårt att klara av att lösa miljöproblemen. De konferenser som har hållits och avtal som slutits har haft en mycket marginell effekt.

Miljöproblemen fortsätter att accelerera på en global nivå. Staternas företrädare är inte beredda att gå så långt att deras egen industri blir lidande. Återigen visar det sig att aktieinnehavarnas intressen väger tyngre än medborgarskap.

Vi har inget råd vad fokus bör vara i "miljöpolitiken". Eller rättare sagt, det som krävs för att få en långsiktigt hållbar utveckling kan inte skapas av stater som sitter i kapitalismens knä. Så länge produktionen inte är under verklig demokratisk kontroll är "miljöpolitik" ett spel för gallerierna eller självbedrägeri. Ett tryck underifrån, från gräsrotsorganisationer, medborgare och forskarvärlden kan kanske till sist göra en avgörande positiv skillnad.

8. Vilken betydelse ger ni media i samhället? Vad har ni för åsikt om den statliga mediapolitiken?

Media är delaktigt i formandet av kollektiva identiteter. Genom media får stora grupper människor någonting som är en slags fabriserade gemensamma upplevelser och erfarenheter. Detta, möjligheten att uppleva solidaritet med större grupper än den egna byn eller kvarteret är något nytt och revolutionerande för människan. Liksom möjligheten att skapa ett kollektivt hat hos miljontals människor mot samma fiende. Den maktpolitiska potentialen hos media är stor och farlig. Men för det mesta fungerar mainstream-media politiskt genom att få oss att acceptera de maktrelationer vi lever under som helt normala.

Viktigare än media är de erfarenheter människor själva gör. Alla som var med i Göteborg 2001, eller har vänner och anhöriga som var med har själva fått en upplevelse av hur media ljuger, förvränger och väljer helt vansinniga perspektiv.

Vi har inte någon officiell åsikt om den statliga mediepolitiken. Men efter Göteborg 2001 har jag hört röster för ett totalt avskaffande av presstödet. Varför betala skattepengar till annonsberoende media som inte är intresserad av sanningen?

9a) Hur kan globala sociala rörelser som höjt rösten för samhällsförändringar sedan mitten av 90-talet stärkas i former, metoder, kollektiv identitet, osv.?
b) Ser ni risker att det i de nya rörelserna uppstår en europeisk och nordamerikansk måttstock för metoder och former eller brister i genusperspektiv?

Vi tror att de globala sociala rörelserna ständigt utvecklas organiskt genom interaktion med varandra, utan någon precis färdig mall. Vi ser inte olikheterna som ett problem utan som en källa till utveckling av idéer och metoder till gagn för alla parter.

10. Vad är er inställning till parlamentarismen och har ni några rekommendationer till valbåset?

I den parlamentariska demokrati vi lever under är demokratin begränsad till det politiska livet. Vi vill ersätta parlamentarismen med en verklig demokrati som även omfattar de ekonomiska, industriella och kulturella områdena. En federalistisk demokrati där, enkelt uttryckt, alla som berörs kan delta i besluten och i genomförandet av dem. Trots vår kritik och våra visioner försvarar vi de demokratiska fri- och rättigheter som uppnåtts och den begränsade politiska demokratin mot angreppen från diktaturanhängare av olika politisk kulör. Som rekommendation vid valbåset säger vi: hys inga stora illusioner, kapitalet vinner valet i år också.

11. Nämn en samhällsfråga som ni vill uppmärksamma och berätta kort varför!

Den individuella lönesättning är en företeelse som måste bekämpas. Den individuella lönesättningen med hemliga lönelistor och märkliga kriterier för lönesättning får en rad mycket negativa konsekvenser för alla lönearbetare.

Lönesättningen får ofta ett drag av godtycke, den som smörar för överheten blir belönad, den som är kritisk eller kämpar fackligt riskerar repressalier. Individuell lönesättning är ett angrepp på arbetarklassens solidaritet. Den styrka lönearbetarna har som kollektiv hotas. Den som är ung, snabb, frisk och opportunistisk kan få för sig att den individuella lönesättningen är gynnsam, men på sikt leder den till att alla lönearbetares förmåga att tvinga arbetsköparna till reträtt försvagas.

Avslutning

Det var sista av organisationerna och föreningarna som har svarat på Yelahs frågor. Vi vände oss till sammanlagt 16 organisationer och bad att även svaret "vi avstår att svara" meddelades.

Följande organisationer har meddelat att de avstår att svara på Yelahs frågor med eller utan motivering.

• Autonomt motstånd. Motivering: "Vi har inte haft tid att sätta oss in i frågorna. Vi har haft fullt upp med andra saker."
• Kvinnor utan gränser (KUG). Motivering: "KUG har ingen 'ledning', ordförande eller dylikt. Vi är ett helt nytt sorts nätverk och tanken är att var och en som uttalar sig om KUG, gör det helt utifrån sig själv. Det vill säga då handlar det om vad någon av oss eventuellt har för tankar om vad KUG kan bli/fungera i framtiden. Eftersom vårt huvudmål handlar om att krossa patriarkatet, är det svårt att svara på till exempel vad som bör vara fokus i miljöpolitiken."
• Stockholms autonoma marxister. Motivering: "Stockholms autonoma marxister är inte den typen av organisation som sitter och producerar handlingsprogram för hur FN ska agera eller var fokus i statens miljö- och mediapolitik bör ligga. Vi är inget parti och fungerar inte som ett sådant heller. Vi är huvudsakligen ett forum för studiecirklar, föredragsserier och diskussionsträffar, där vi lyfter fram vissa ideologiska perspektiv och diskussioner, utan att vi därmed bestämmer någon gemensam linje för organisationen. Vi översätter och skriver även texter som vi inte nödvändigtvis håller med om själva, men som vi tror kan vara nyttiga ideologiska inlägg för vänstern."
• Svenska Hamnarbetarförbundet, utan motivering.
• Socialekologisk Aktion, utan motivering.

Följande organisationer har inte svarat alls:

• Syndikalistiska Ungdomsförbundet (SUF) har inte meddelat något samordnat svar, däremot har SUF Gotland meddelat att de avstår att svara.
• Rättviseakademin.
• Fackligt Aktiva Invandrare (FAI).