Fredag 14 februari 2003
- USA är det enda landet som kan få bort Saddam Hussein. Jag är för ett krig. Det kommer inte att bli många civila offer. Det är ett bra pris för att bli med av med Hussein, som är ett tio gånger värre hot, säger Ridha.
Abbas Ridha kom till Sverige 1980 och har sedan dess inte varit i Irak, där hans familj finns kvar. Han jobbar som tolk, men skriver också poesi och artiklar om Irak. Irakier i exil i Sverige är ingen organisation, utan det är än så länge ett upprop som Ridha och några till tagit initiativ till.
Ridha är positivt inställd till USA. Han vet att det i USA:s krigsplaner finns ett intressera för Iraks olja, och tycker att "det är helt ok att USA köper mer olja av oss".
För att Irak ska kunna införa demokrati anser Ridha att det kan vara nödvändigt att amerikanska soldater, efter att ha störtat Hussein, stannar kvar en tid för att hålla ordning.
- Demokrati betyder ett flerpartisystem, en grundlag, yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, mänskliga rättigheter - ja du vet. Jag skulle vilja ta en bit av Sverige till Irak, säger Ridha.
I det arabiska uppropet till manifestationen mot Hussein uppmanas de irakier som jobbar på irakiska ambassader att byta sida till oppositionen.
Ridha tycker att det nätverk av en samlad irakisk opposition, som försökte bildas i London i december förra året, är ett bra initiativ. Men han stöder inte alla som ingår i den samlingen. Inom den irakiska oppositionen står många grupper i motsättning till varandra, och den består av allt från avhoppade militärer till fredsaktivister. Det finns 1 500 före detta irakiska militärer i exil.
USA samarbetar med några av grupperna inom oppositionen och dåvarande presidenten Bill Clinton undertecknade 1998 Iraq Liberation Act, vilket innebar att 97 miljoner dollar satsades på träning och utrustning för oppositionsgrupper.
En av de grupper som får stöd från USA är Islamiska revolutionens högsta råd (Sciri), som representerar shiamuslimerna i Irak. Det uppskattas inte av alla i irakiska oppositionen.
I den samlade oppositionen finns en 65-mannakommitté som ska utse en ledningsgrupp som ska skissa på bland annat en grundlag för Irak efter Hussein. Av de 65 är bara tre kvinnor. Kommittén skulle ha träffats i Kurdistan den 15 januari, men mötet har blivit uppskjutet.
På den religiösa kartan i Irak är Shiamuslimer i majoritet (65 procent av befolkningen). 32 procent är sunnimuslimer och 3 procent kristna. Etniskt består Irak 75 procent araber, 20 procent kurder och 5 procent minoritetsgrupper som assyrier och turkmaner.