Valvträsk mobiliserar
mot skogsavverkning

Demonstranterna har med en rastkur som bas bevakning av området dygnet runt. Byborna och tillresta aktivister - enskilda personer och organiserade fältbiologer från hela landet samsas kring kaffepannan i kuren.

Demonstrationen är den yttersta konsekvensen av att ett och ett halvt års förhandlingar mellan lokalbefolkning och bolag avbrutits i och med att Sveaskog efter årsskiftet ensidigt deklarerade att en avverkning på trettio hektar ska ske på Sörfligget.

Tisdagen den 27 januari mobiliserade skogsbolaget mellan 15 och 20 personer från Skogsmaskinföretagarnas Ekonomiska Förening och Skogs- och Träfacket till en motdemonstration under parollerna "Rädda jobben" och "Aktivt skogsbruk".

Fram till i förrgår övernattade demonstranterna i en tältkåta. Stämningen har efter det inledande tumultet lugnat sig så pass att demonstranter och maskinförare byter några ord vid morgonritualen. Stämningen bland demonstranterna är god, det sjungs kampsånger av olika slag, det pratas, dricks kaffe och ges intervjuer.

Civilpoliser har besökt området för att, enligt egna uppgifter, bilda sig en uppfattning om läget. På eftermiddagen den 3 februari 2004 anlände polisen för att upplysa demonstranterna om att det innebär lagbrott, egenmäktigt förfarande, att komma innanför säkerhetsavståndet. Sveaskog avser att återuppta avverkningen så fort demonstranterna avlägsnat sig från platsen.

Befolkningen i Valvträsk har i tre års tid slagits för att ett skogsområde kallat Sörfligget inte ska avverkas. Anledningen till att lokalbefolkningen vill bevara skogspartiet är främst den sociala och ekonomiska tillgång ett sammanhållet större skogsområde innebär. För den lokala turistnäringen handlar det om en överlevnadsfråga, för hela befolkningen en fråga om livskvalitet.

Området är viktigt för lokalbefolkningen av sociala och ekonomiska skäl. Men de ekologiska skälen är inte betydelselösa. Bevarandet av dessa 30 hektar innebär att ett av de få kvarvarande större sammanhängande skogsområdena i en i övrigt hårt plundrad älvdal blir kvar.

Råne älvdal är i övrigt hårt skövlat. Sveaskog hävdar att de redan avsatt 103 hektar vid Sörfligget till Domänreservat - enligt byborna handlar det om ett område som av olika skäl aldrig varit aktuellt att avverka.

Små öar av skyddad skog räcker inte för att vissa arter skall kunna fortsätta sin existens. För de bybor som ägnar sig åt guidning i området innebär en avverkning i praktiken minskade förtjänster, kanske arbetslöshet. Ett hygge är föga attraktivt för betalande gäster eller gäster överhuvudtaget, för att inte tala om dem som alltid haft området som bärplockningsställe och utflyktsmål. Till den ekologiska aspekten kan läggas att en kungsörn har visat sig för demonstranterna vid minst två tillfällen.

Folkets motstånd är hårt. Valvträsk och kringliggande byars befolkning är till nittio procent emot avverkningen. Så stor andel av bybefolkningarna har nämligen skrivit på protestlistorna. Förhållandet mellan demonstranter och maskinförare har mjuknat sedan det inledande tumultet, däremot har mordhot utdelats av sådana som stöder bolaget. Ända sedan avverkningarna hindrades har bolaget talat om att kalla på polis.

Per-Ola Eriksson, landshövding i Norrbotten och ett av kommunalråden i Boden har uttalat sitt stöd för Sveaskog, liksom Skogs- och träfacket. Inga arbetstillfällen hotas av en inställd avverkning, det skulle i sådana fall tyda på något oerhört allvarligt strukturellt fel i branschen. Så Skogs- och Träs agerande är märkligt.

Lokal förvaltning av resurserna skulle öka möjligheterna till en långsiktigt hållbar virkesförsörjning till skillnad från den virkesbrist som nu råder. Sveaskog agerar maktfullkomligt. Det är inte första gången som bolaget och lokalbefolkningar hamnat i konflikt. Det har kunnat gälla småsaker som fiskerättigheter och vem som ska få sälja fiskekort i en sjö eller sådana här större frågor som avverkningar av skog.