Måndag 09 februari 2004
Efter att flera gånger ha sett samma misstag upprepas i olika texter på Yelah.net så kändes det en smula aktuellt att ta tag i denna, om än struntsak, så onödiga fnurra, just för att den är så vanlig bland Palestinavänner. Till alla som länge fnissat åt det fyndiga i att kalla den israeliska staten antisemitisk därför att den bedriver anti-arabisk politik så får jag sorgligt nog säga att skämtet är över, i alla fall med den poäng som det var menat från början.
När jag slår upp ordet antisemitism så finner jag följande:
"antisemit: judemotståndare; judefiende
antisemitisk: judefientlig
antisemitism: judefientlighet"
(Stora ordboken, Bra Böckers Förlag 1983)
Slår man vidare upp det i ett något mer utförligt lexikon så finner man att ordet för första gången förekom i en antijudisk skrift vid namn Der Sieg des Judentum über das Germanentum (på svenska Judarnas seger över Germanerna) författad i 1870-talets Tyskland av en viss Wilhelm Marr, och i denna ordets källa endast betecknar judehat, precis som ordboken visar ovan. Man kan kort och gott säga att det inte är korrekt att påstå att man är antisemit för att man hatar ett eller flera semitiska folkslag, man är antisemit för att man hatar judar.
Ordet är nämligen uppfunnet av en tysk antisemit med syftet att städa judehatets anseende något genom att få det att låta "fint" och vetenskapligt, och på samma sätt som Hitler menar att han lärt av Marx genom att härma Sovjets fånglägerkoncept, så menar Marr att man är antisemit enbart om man hatar judar, vilket ju är fullkomligt fel eftersom det finns fler semitiska folkslag än bara judarna.
Oavsett hur mycket anarkist eller frihetlig man är, så är man ändå tvungen att använda sig av ord i den korrekta, vedertagna betydelsen för att göra sig någotsånär förstådd, vilket man ju ändå får anta är en del av poängen med att använda ett språk över huvud taget. Definitionsrevolutioner tar inte plats på en hemsida som riktar sig till svenska anarkister, och tur vore väl det, för i så fall skulle vårt språk snabbt urvattnas till att enbart bestå av de mest nödvändiga uttrycken, kryddat med några politiska adjektiv.
Det finns viktigare argument mot Israels politik i Mellanösternfrågan än språkliga piruetter och putslustigheter av den typ som det här "antisemit"-skojet faktiskt utgör. Att slösa sin tid på att dessutom verka dum och hjärnlöst plagierande gör inte saken bättre. Vi får inte blunda för att det faktiskt finns araber som hatar judar med samma argumentation som nazisterna, men vi får inte heller blunda för att det finns israeler som hatar palestinier. Båda dessa hat är förkastliga och leder inte någonstans vad avser positiv utveckling eller fred i området, och det är därför dumt att bortförklara något av dem.
Just i Israel/Palestina-frågan blir det extra tydligt vad strävandet efter en egen stat, eller ens en stat över huvud taget, ofta får för konsekvenser. Sedan staten bildades 1948 har konflikten enbart förvärrats, och vad som från början var tvistande om olika landområden har nu utvecklats till ett hatiskt religionskrig mellan till synes helt oresonliga parter. Konflikten grundar sig inte längre i vem som trängde ut vem från vilket landområde, utan snarare om legitimiteten i hela den israeliska statsbildningen, och det ter sig allt klarare att konflikten nog aldrig kommer att få ett slut om inte den israeliska staten avskaffas. För att uppnå detta är det oerhört viktigt att ta itu med antisemitismen och den politiska avledningsmanöver som den egentligen utgör.
Läs mer:
En förundrad fråga till Zvi Mazel, Israels ambassadör
Men när Yelah dessutom påpekar att det finns stora problem med sexism och machobeteende inom vänstern, så börjar RF spotta.
Varför så arga hörni?
Yelahs redaktion