Onsdag 23 juni 2004
Det undras över varför det verkar finnas ett tak för killar och tjejer med annan bakgrund än svensk att komma längre än en viss nivå inom idrotten, och särskilt om de tillhör den arbetslösa arbetarklassen. Ja, det är väl bra att ta upp. Men när nu tillfället ges att få några spaltmeter i stora pressen i ämnet skulle det vara trevligt om någon av männen på DN:s sportredaktion snurrar på stolen och titta på hur svennedominansen är bland sportjournalister och på sportredaktioner i media. Ja, den kanske kommer - EM är inte över.
Börja med att läs artikeln Det finns bara en Zlatan av Niklas Orrenius som finns upplagd på Antidiskrimineringsbyrån Malmös sajt. Där tar Orrenius upp bland annat Dagens Nyheters sportchef Johan Esk, som har dragit igång "debatten" om det vita svenska landslaget.
"Dagens Nyheters sportchef Johan Esk skriver om hur alla journalister i publiken skrattade i förhandsvisningen av MFF-filmen "Blådårar 2", dokumentären där Zlatan spelar en stor roll. "Ibland skrattar vi med Zlatan, ibland åt Zlatan", skriver Esk. "
Orrenius går vidare med de svenska sportjournalisternas kommentarer att Zlatan har mognat och refererar till etnologen Urban Ericsson.
"Etnologen Urban Ericsson, som undersökt hur Zlatan skildras i medierna, har skrivit om hur en bra hjälte från förorten ska vara för att passa in i mediemallen: "Hjältar blir alltså de som får i uppdrag att vara representanter för annorlundaheten men som visas upp för att de har en vilja att genomgå en förvandling. De som försöker att uppfylla och införliva sig själva i normen. De som kan imitera det som anses vara det svenska"."
Men när Yelah dessutom påpekar att det finns stora problem med sexism och machobeteende inom vänstern, så börjar RF spotta.
Varför så arga hörni?
Yelahs redaktion