Queer - på väg att bli
identitet eller stärkas
som position?

Men först, queer finns med i programmet, men inte som introduktion eller debattämne. Och att queer används som kritiskt verktyg både i teori och praktik kan vi konstatera genom att titta på kulturproduktion och forskning under året.

Makt och normativitet är centrala måltavlor

Queer är en teori, en praktik och ett perspektiv. Queer har ingen exakt definitionen, men det betyder inte att queer saknar definitioner. Det finns däremot en poäng i att det inte har en exakt och stabil definition eftersom dess uppgift är att göra det tvärsäkra osäkert.

Queerteorin har kunskaps- och erfarenhetsgrunder i feministisk teori och praktik och studier kring homo- och bisexualitet och transpersoner. Queerpraktiken har förankring i metoder som civil olydnad och direkt aktion.

En vanlig kortfattad förklaring är att queer är ett verktyg för att synliggöra och kritisera heteronormativitet.

"Stockholm Pride vill med årets festival [2004] slå fast homosexuellas rätt till att få uttrycka sin kärlek genom giftermål". Att homosexuella ska få gifta sig precis som heterosexuella är en liberal syn. Det registrerade äktenskap är i många länder en ekonomiskt och socialt privilegierad levnadsform i jämförelse med sambo, särbo och flerbo. Äktenskapslagen är heteronomativ och i Sverige pågår en debatt att göra äktenskapslagen könsneutral och att förändra en hetero- och könsnormativ lag skulle kunna ingå i en queer kritik.

Maktperspektiv är centralt i queerteori och queerpraktik. Queer kan också vara ett kritiskt förhållningssätt till själva idén om det normativa, och det normativa kring sexualitet och kön i synnerhet. Det kan också utvidgas till kritik av majoritetskulturen. Uppfattningen av ett begrepp påverkas av vår syn på samhället. Med en sådan queeruppfattning ifrågasätts även det av kyrkan eller staten sanktionerade och registrerade äktenskapet, som är normativt för hur ett parförhållande, som är normativt i sig, bäst ska organiseras. Registrering av livsstil kan även ses som en del av en statlig kontroll.

Klär av det normativa

Queer är ett begrepp, en position och ett verktyg som stör ordningen eftersom dess syfte är att störa och lösa upp kategorier, ifrågasätter identiteters och normers stabilitet för att skapa rörlighet och förändra.

Queerteorin är särskilt lämpad för att angripa en normativ diskurs, det vill säga det sätt på vilket vi talar om det normala och normativitet i samhället placerat i tiden och samhällskulturen. Ett sätt som queerperspektivet används är att fokusera och klä av det normativa i stället för det avvikande. Att fokusera det normativa görs också i till exempel genusstudier, postkoloniala studier, kulturgeografi och socialantropologi.

I studier av bisexualitet används queerteorin även för att studera monosexualitet eller mononormativitet.

Läsningar behöver eftertanke

En fas i kvinno-/genusvetenskap var att fylla luckor i historien, och en mängd tidigare inte omnämnda svenska kvinnor i medel- och överklass blev synliga. Samtidigt repeterades en klasstruktur och strukturell rasism. Det spåras på samma sätt i historien om homosexuella personer (bisexuella blir då oftast homosexuella genom den normativa uppdelningen i heterosexuell eller homosexuell).

Det gås också på jakt efter queera inslag i samhället på olika sätt. På satjen Barrikaden-kraft att förändra står det: "Schlagerfestivalen har alltid varit queer. I mitten av nittiotalet började festivalen blomma ut som queer och förra året med Mark Levengood och Jonas Gardell som programledare, var steget ut ur garderoben taget."

I Prideprogrammet blir en BBQ queer genom att bögar ska samlas för att grilla.

Queermamma Judith Butler förklarade redan 1991 att hon med drag king inte menade instantupplevelsereceptet "gör om mig för en dag".

Att märka upp queer på något som inte är medvetet queer kan tumma på trovärdigheten, men det kan också vara avsikten. På en upptäcktsfärd med queer på märkpennan finns det även en risk att hamna vid sidan om de socialantropologer som har övertolkat de sönderanalyserade livsmönstren hos befolkningen på Samoaöarna, utan att de har bett om det. Och övertolkningen har styrts av en kolonial syn.

I dagstidningar blev queer avvikande och exklusivt

Hur motas ett begrepp som man inte vill veta av? Ulrika Stjernqvist berättar i artikeln Vad är normalt och vad är onormalt? i tidningen Alba (6/2001) om sin studie av det offentliga samtalet om queer i svenska dagstidningar. Perioden för studien är 1994 till oktober 2000 och urvalet är 92 tidningsartiklar. Eftersom alla utvalda dagstidningarna följer en heteronormativ diskurs granskas det heterosexuella kulturella samtalet om queer.

Stjernqvist upptäckte att samtalet om queer formulerades som det avvikande och något som bara den avvikande kan förstå. Samtidigt som queer gjordes till något "exklusivt och obegripligt" beskrevs det som en ny trend, fest och en plats att leka med roller - en plats för alla och där "den heterosexuella inkluderas i ett oförändrat tillstånd av heteronormativitet. "

Nu gjordes granskningen före Tiina Rosenberg folkbildade om queerbegreppet i Sverige efter släppet av sin bok Queerfeministisk agenda 2002. Rosenberg, som forskar i teatervetenskap och genusvetenskap, har fler queeraktivister vid sin sida och sedan dess har queer behandlats på ett annat sätt, men i det offentliga samtalet troligtvis utifrån samma hot och metoder att ofarliggöra.

I den dagspress som Stjernqvist spänt ögonen kunde Rosenbergs folkbildning i queer taggas ner till en lektion i ett forskningsområde och ett tillägg till feminism.

Och folkbildningen behövdes, inte minst på högskolan. När jag för fyra år sedan läste samtidshistoria på Södertörns högskola gjorde teoriexperten på det tvångsmässiga teori- och metodavsnittet en nervös snabbförklaring att queerteori är en bögteori.

Homopress och rosa pengar

Låt oss gå tillbaka till Stjernqvists studier 2001. Det som slår mig är att det skulle vara intressant med en jämförande studie av homopress under samma år. Jag har en uppfattning att homopress såg begreppet queer som ett hot mot den kollektiva homosexuella identiteten och att en del av metoderna de heteronormativa dagstidningarna också kan hittas i homopress under samma period.

Även rosa pengar-industrin har betydelse för vilken betydelse och utrymme queer fick i homopress. För rosa pengar-industrin kan queer bara bli säljbart om det ges betydelsen homo- och bisexuella, och bland dem de köpstarka. RMI Berghs gjorde en studie av rosa pengar 2001 som hette Queer advertising, där queer stod för identifikation med homosexuella.

Både skrämmer och väcker nyfikenhet

Nyformulerade idéer, begrepp, metoder och perspektiv gör förstås oss nyfikna, men vi tar också på oss kritiska glasögon. Vi jämför med vad som redan finns i samtid och historiskt och vi hittar paralleller. Vi vill förstå det som för oss vidare bortom det bekanta. Det är en självklar reaktion. Men vi bär med oss våra värderingar och om det nyformulerade bryter för mycket mot våra värderingar mister vi intresset.

Den som är misstänksam mot eller provocerad av det nya eller nyformulerade kan ofta kräva bevis, resultat, mål och handlingsplaner av det nya. Det nya ska kontrolleras av det etablerade som säger sig ha klockrena definitioner.

Idéer, begrepp, metoder och perspektiv som utmanar normativa ordningar blir ofta betraktade som ett hot. Normativitet är inget stabilt utan måste hela tiden återskapas för att hållas vid liv. Normativitet finns i flera lager och i sociala kollektiva sammanhang uppstår ständigt normgivande strukturer och diskurser. Queer är kaos i ordningen och dessutom utan exakt betydelse, och det senare kunde kontrollfunktionärerna dra nytta.

Om alla får plats är vi likvärdiga

I rörelsen för homo- bi och homosexuella, kunde queer avfärdas med att homorörelsen redan tidigare innefattade alla typer av avvikare. Denna åsikt och särskilt ordet innefatta kan stå som en beskrivning av ett synsätt och struktur i homorörelsen i Sverige. I familjen finns plats för alla men du måste anpassa dig efter majoriteten. Det är en liberal syn på demokrati.

Precis som kvinnor har lagts till i det offentliga rummet och homosexualitet har lagts till i det heteronormativa samhället har bisexualitet och transpersoner fått ett avskilt rum i det homosexuella huset. Men maktordningar finns kvar. Homosexuella är i majoritet i hbt-rörelsen, som fortfarande är homonormativ. Hbt-rörelsen är också, precis som samhället i stort mansnormativ, svensknormativ och har sociala rangordningar. Med uppfattningen att queerbegreppet ska utmana det normativa är det störande om ifrågasättande av det normativa i hbt-rörelsen anses för störande.

Det är inte oväntat att identitetsrörelser känner sig hotade av ett begrepp och en praktik som snittar upp kategoriserande och säger att sexuella- och könsidentiteter inte är stabila. Men som Pia Laskar, idéhistoriker, påpekar i artikeln Queert dilemma (Arena 3/2003) är både queerpolitik och identitetspolitik är viktiga samtidiga kamper.

Porr blir värdemätare för feministsyn

Det finns feminister, ofta värde- och moralkonservativa, som uppfattar queeraktivister och queerteoretiker att gå porrindustrins och traffickingindustrins ärende. De kan kräva att de queera ska stoppa mäns våld mot kvinnor, som feminister inte lyckats med, och att välja sida för eller emot porr och prostitution. Synen på porr var en del i det omtalade bråket under mötet Feminism - Queer, motsättning eller inte? på Kvinnohuset i Stockholm hösten 2002. Och att radikalfeminister utvisade en transperson från det kvinnoseperatistiska mötet. Denna heta diskussion, som jag tyvärr missade, har Tiina Rosenberg tagit upp i artikeln Varför så rädda för sex? i tidningen Arena (3/2003). Hon beskriver också metoden att döda en diskussion om queer genom att ständigt styra in ämne på ppp-spåret: prostitution, pornografi och pedofili.

I dag beskrivs queer ofta som ett samlingsord för homo- och bi- och transpersoner. Alltså något som är kopplat till identitet, mer än något som kritiserar normativitet. Den beskrivningen hittar vi både i det heteronormativa samhället och i hbt-samhället. Med den betydelsen förändras queerbegreppets innebörd och spjutspetsen filas ner. Varför vill man det?

Don Kulick, professor i socialantropologi som arbetar på Stockholms universitet och en av dem som introducerat queerteori i Sverige, menar att queer inte är en identitet. Identiteter skapas i sociala och kulturella processer. Men queer beskrivs som identitet på flera håll.

På Linköpings universitet finns ett projekt inom Kultur, samhälle och mediegestaltning som heter queeridentitet. På cruiser finns queer som alternativ vid val av sexuell identitet. Om queer blir en identitet kommer det då att yngla av sig en identitetsrörelse?

Begrepp formas efter hur människor vill uppfatta och använda dem och begrepp måste användas för att överleva. Det går inte att förbjuda tolkningar efter egna behov eller missvisande tolkningar av begrepp, bara bemöta dem. Men det har betydelse hur maktförhållanden ser ut vid begrepps formande. Och makt finns inte bara hos institutioner utan i sociala relationer, i samtalet och makt uttrycks i handlingar.